Tag: politik

Tankar i tiden

Funderar på varför jag och några andra medlemmar och före detta medlemmar i Vänsterpartiet inte är överraskade när det gäller Säpo och Lars Ohly.
Varifrån kommer kommunist rädslan ifrån? Är det egentligen kommunister en del svenskar är rädda för är det inte fortfarande ryssen? Hade någon reagerat om de där planen hade varit amerikanska och inte ryska?
Man kan ha varit medlem i vilket parti som helst vilket ses som ett plus i cv.t så länge det inte är Vänsterpartiet när det hette VPK.

De som följer min blogg kommer så småningom få veta varför jag valde VPK som ung.

Dags att deklarera

Är det kanske för lätt att deklarera numera? Genom e-leg tog det några minuter. För inte så längesedan var det ett långtidsjobb att fylla i de där blanketterna, men samtidigt tog man sig lite tid till att fundera över vad man betalade och hur.

Förr kom fogden till gården och drev in skatten eller du tvingades ta dig till slottet med det du slitigt med under året på gården. Inte konstigt att det var just skatt och deklaration som var grogrund för de flesta upproren i vårt land. Englebrekts upproret och Dackefejden minns ni vår anfader Erik Puke. Han som bråkade med Krl Knutsson och förlorade. Den adelsmannen gjorde som de andra för att få bönderna med sig och använde sig av deras missnöje med skatten.

Men kan man inte förstå dem hur mycket av den där skatten gick till deras väl och ve. Det mesta hamnade i kungar, grevar, baroner och biskopars kistor. Fast i dag kan man undra om det mesta av den skatt vi betalar inte hamnar på samma ställe.

Vad får regeringsmedlemmar, företagsledare i stat och kommun i avgångsvederlag, i pensioner. Kanske vi skulle behöva en Engelbrekt, Nils Dacke eller Puke att få oss våga stå upp emot överheten som försöker truga oss genom jobbskatteavdrag. I stället för att vård, skola, dagis, kultur och kollektivtrafik betalas via skatt så att alla oavsett inkomst kan ta del av det höjs avgifterna till sagda aktiviteter. De som jobbar med i kommun och landsting blir av med jobbet eller har en dålig lön för att vi inte har lust att betala skatt till sånt vi inte tror att vi behöver.

Se upp innan allt vi lagt ned vårt jobb för att bygga upp är borta och gnäll inte när du själv då behöver vård och inte har råd med den. Eller det inte finns någon läkare eller sjuksköterska för de har blivit kickade eftersom vi inte har råd att betala deras löner.

Vad slogs de där bönderna och arbetarna för. Vill vi säga att deras kamp var onödig att det enda som är viktigt att ha pengar att köpa nya elektroniska prylar för som går sönder efter några år.

Per Albin undrar i sin grav om han skämtar den där statsministern (om han heter Rheinfeldt eller Persson spelar ingen roll ) när han pratar om Folkhemmet och om att bevara välfärden. Jag undrar ibland om jag är en av de få som faktiskt läst Per Albins tal om Folkhemmet från 30 talet och vi har aldrig lyckats realisera det.

Han pratade mest om svårigheten att hitta en bra bostad. Och nu går det knappt att hitta en bostad alls åtminstone inte i Stockholm. Han ville ha bostäder till ett pris som alla hade råd att bo i. Då behövs att vi alla betalar skatt så även de som nu är hemlösa, går på a-kassa är sjukskrivna har råd att bo.

De som söker försörjningsstöd borde inte tvingas flytta för att man tycker bostaden är för stor eller kostar för mycket. När det ser ut så som det gör idag att allt fler får mindre och mindre pengar från a-kassan och tvingas vända sig till försörjningsstödet för att kunna klara sig har det gått för långt.

Nu har jag deklarerat och den eventuella skatt jag betalat hoppas jag går till något annat än att betala för politikernas pensioner och avgångsvederlag utan så att de fattiga, sjuka, arbetslösa sa ska kunna ha ett drägligt liv. De ska inte behöva krypa för överheten. Hur många har egentligen arbete tack vare oss.

Nu slutar jag gnälla och tittar ut genom fönstret och ser sol och några moln. Undrar om det är lika kyligt som när jag besökte läkarhuset i Vällingby. Det var en liten nostalgitripp till femtio- sextiotalet då Vällingby var nytt och jag växte upp inte långt därifrån.

Så nu är det Dags att deklarera lycka till ni andra. Min gick på tio minuter.

En vacker dag

En kylig vacker lördag, skidor på TV och jag fyller i mitt släktträd på Ancestry. Hittade några nya i farfar Karl Edvards släkt. Torparen Hans Larsson född 1733 i Giöteborg och Cathrina Larsdotter född 1728 i Horn. De fick 7 barn ( 2 flickor och 5 pojkar).

De levde utanför Skövde under det som i Sverige kallades Frihetstiden och den gustavianska tiden. Deras äldsta son Lars Hansson var farfar till Johanna Karlsdotter (Karl Edvards mamma) och när hon föddes 1841 hade det gått 80 år sen Lars föddes och världen såg helt annorlunda ut. 1841 fanns det möjlighet att gå till fotografen och bli fotograferad, men det var ännu rätt dyrt. Några år senare kom den första järnvägen till Sverige nämligen Frykstadsbanan. Sverige hade blivit mindre till ytan. 1809 kom den nya moderna grundlagen och 1841 fattades beslut om att införa tvåkammarriksdag som blev verklighet 1866.

Hur mycket hände inte under de år som Carl Gustav Andersson född 1845 och Johanna Karlsdotter född 1841 växte upp inom politiken, utbildningen, inom medicin och teknik. Det var ju under den senare delen av 1800- talet som de prylar vi idag tar för givna uppfanns som telefonen, glödlampan och fotografiet.

Vi tar i dag demokrati och rösträtt för givna, men så gammalt är det inte. 1918 infördes allmän rösträtt för män och 1921 för kvinnor och för min del var det inte förrän det var infört som vi hade demokrati. Det är om 8 år hundra år sedan. Johanna var en av de första kvinnorna i vårt land som fick möjlighet att rösta.

När hennes farfar Lars Hanssons mamma Cathrina Larsdotter levde diskuterades på allvar om kvinnor var människor eller kanske möjligen halva människor. Om man ska gå efter inkomst kanske en del fortfarande menar att kvinnor är halva människor och därför inte behöver samma lön som de som anses vara hela människor nämligen männen?

De flesta av oss både män och kvinnor tycker det är tokigt, men en orsak är väl att kvinnor oftast stannar hemma med barnen, att de är oftare ensamföräldrar. Det tycks som om det uppfattas som något som inte är kompetensutvecklande att ta hand om sina barn. De kvinnodominerande jobben är ju också sådana som inte anses vara produktiva för att de är så kallat vårdande jobb.

Är det inte produktivt att se till att barn och ungdomar och sjuka har det bra? Är en god utbildning inte att betrakta som produktivt med anledning av lärarlöner och det faktum att de flesta är kvinnor. Vad är produktivt att producera produkter vi inte behöver som fler bilar eller flygplan eller en nytt tandkrämsmärke? Är inte mänsklig samvaro viktigare än prylar?

Vår värld ser helt annorlunda ut rent tekniskt i dag än den gjorde på farfars föräldrars tid, men fanns det inte då en framtidstro, tack vare de där uppfinningarna och kanske också för att de hade något att kämpa för. Det fanns saker som behövde förbättras och en stark tro på möjligheten att lyckas med det.

Vi har allt det som de drömde om, vad ska vi nu slåss för? Kanske för att det ska räknas som produktivt att ta hand om sina barn, sjuka, gamla. Ses som kompetensutvecklande så kanske kvinnolönerna blir lika med männens. Kanske det faktum att många män tar ansvar för barnen något som för tio år sen var ganska ovanligt, att det kommer göra att jämställdheten tar fart igen.

Behöver vi inte känna samma framtidstro som de som levde för hundra år sedan. De där arbetarna trodde på något som då antagligen sågs som omöjligt att realisera, men de lyckades. Var inte rädd för att ha stora drömmar såna som verkar omöjliga och som inte delas av alla för tro det eller ej om hundra år är de drömmarna sånt som de som lever då tar för givet.

Våren och sysselsättning

Igår när jag gick till pendeln var första gången i år som vägbanan var snöfri. Det kändes positivt. I Jakobsberg var Arbetsförmedlingen lugn. De flesta arbetssökande tog hoppas jag en vårpromenad.

Nu på måndag börjar jag en sysselsättning på Livgardet där jag ska hjälpa till med lite av varje men främst med att dokumentera fornminnen i hela Stockholms län. Det ska bli spännande. Har nog närt en dröm om att bli arkeolog och hade gärna när jag blev utan arbete 2007 fått möjlighet att studera på högskola men eftersom jag redan då var långt ifrån de 45 år som är gränsen för att få studielån var det kört.

Varför pratar politikerna om att vi alla ska ha möjlighet att förverkliga oss själva, att byte av yrke är viktigt att vi ska jobba helst till 80 och om jobbet vi har är för tungt ska vi kunna sadla om, men de ekonomiska styrmedel som finns stöder inte de av oss som är fattiga och skulle vilja genom studier förkovra oss.

Att öka åldersgränsen för studiestöd lite hjälper inte. Hela idén att vi som vill studera ska ta lån som måste betalas tillbaks är felaktig. Om politikerna anser att kompetensutveckling är något som gör vårt land konkurrenskraftigt borde vi som vill studera få det som mitt parti Vänsterpartiet haft på sin agenda under många år nämligen studielön.

Studerande på högskola, universitet ska ha studielön som kan vara lika hög som studielånet är. Med en lön betalar man skatt. Det innebär naturligtvis att man måste klara studierna i godkänd studietakt. Det är ojämlikt att vissa måste låna för att kunna studera andra har haft tur att ha föräldrar med höga löner som kunnat spara barnbidraget så att de kan användas till högre studier.

I min släktforskning har jag kommit fram till att de som ännu är ledande i vårt samhälle är gamla borgerliga släkter. Vill de inte egentligen ge plats åt andra än sina egna barn. Ska min syster Gudrun och jag byta namn till Beckman, men farmor Britas far Claes Herman gjorde vad han kunde för att ge de fattiga som arbetade på Sörbylund möjlighet att studera.

Sluta gnäll solen skiner och du har en sysselsättning. Bra idé att kalla arbete för sysselsättning så slipper man betala en ordentlig lön för jobbet. Är vårt land falskt ett land där våra politiker hittar på att de vill lösa arbetslösheten när de egentligen bara vill att vi arbetssökande ska utföra arbeten gratis.

Nu ska jag klä mig och ta pendeln in till stan och handla mat på Hemköp i Åhléns. Affärerna här i Bro har jag slutat lita på alltför ofta har maten varit dålig.

Folk som har jobb arbetar ju övertid utan att få betalt för det och eftersom vårt fack är totalt uddlöst så görs inget åt det. Är facken nöjda med situationen? Tillhör inte deras chefer numera etablissemanget med goda löner.

En gråmulen lördag

Idag är det grått, blåsigt, snöar ibland utanför fönstret. Tänkte att ibland är det skönt att leva idag med centralvärme inomhus. Vad kallt det måste ha varit en sån här dag i de där trähusen som de flesta bodde i. Jag tittade under förmiddagen i födelseregister och husförhörslängder i Alster nordost om Karlstad. Tid 1688- 1743. Hittade en ny anfader till min mormor Sara Maria Carlstedt. En Olof Jonsson född 1624 död 1699. Hans son Lars Olofsson var nämndeman, men trots att han hade den där fina titeln frös han och hans hustru Kerstin Nilsdotter och barnen antagligen en sådan här dag och det var nog också ont om mat så här på senvintern. De måste vänta till påsken innan hönsen värpte de första äggen.

Under samma tid bodde Hedvig Branzell farmor Britas farmors mors farfars föräldrar bruksförvaltare Bengt Branzell, hustru Inga Greta Fabrin med barn i Bransbol bara en mil från Långenäs där Lars bodde. Frös bruksförvaltaren mindre var det bättre värme i hans hus än i nämndemannens hus. Bruksförvaltare var väl lite förnämare än nämndeman.

Nämndemannen levde åtskilliga är längre än bruksförvaltaren. Lars blev 52 år och Bengt bara 38 år. Inga Greta blev liksom så många i min fars ätt 90 år.

Nämndemannen och bruksförvaltaren möttes ändå 1722 i sockenstämman om naturligtvis diskuterade de vädret för är det inte vi och engelsmännen som alltid talar om vädret.

Herr Branzell hade ännu inte fått sin fullmakt sas det. En vecka senare hade allt ordnat sig. Men tyvärr om vädret stod intet i protokollet annars hade det varit mer intressant. Men de var väl vana vid att det ibland var kallt i stugorna och förväntade sig inte heller en väderleksrapport varje dag som vi.

Vi som lever nuförtiden är nog rätt bortskämda med centralvärme i husen. Det minns jag faktiskt från femtiotalet hur kallt det var när jag som sexåring vaknade tidigt på morgonen i lägenheten på Norrtullsgatan 25. Värmen som steg i kroppen samtidigt med att mamma tände i kockskaminen. Det är en speciell upplevelse som inte barn uppfödda med centralvärme förstår.

1720 talet när både nämndemannen och bruksförvaltaren deltog i mötena var Elof Fryxell kyrkoherde i Alster och det var han som skrev under dem.

I sockenstämmorna bekymrade man sig om annat än om Lars hustru frös. Den 4 augusti 1723 kanske var det möte i socknen och en Rådman Eek klagade över att Lars Olofssons hustru ( Kerstin) och Lars Jonssons hustru Annicka efter gudstimmen på söndagen vid kyrkan utfarit med otidigheter, men snart lugnade de ned sig.

Lite kul att man i ett kommunalmöte tar upp såna saker, men atJagt efter högmässan träta med varandra var inte acceptabelt.

Det skulle vara lite intressant att försöka skriva en historia om de här personerna som inte visste att de en gång i framtiden skulle resultera i mig. Jag är min mamma och pappas ända barn. Det är tack vare mig att nämndemannen Lars Olofsson och Bruksförvaltaren Bengt Jonsson Branzell släktlinjer till sist korsade varandras väg.

Den där skvallriga rådmannen Eek är jag glad att jag inte är släkt med. Ju mer jag läser i protokollen ju mer verkar han vara en jobbig person. Det är riktigt spännande att i de här protokollen lära känna de här människorna som levde och frös i stugorna i vårt land för så länge sedan.