Tag: medicin

Doktorn i Askersund och Mössebergs kuranstalt var kom han ifrån?!

Enligt alla källor var farmor Britas morfar Anders Otto Thorstensson född 3 januari 1832 i Sundby Gård. Han var son till Brukspatron Olof Thorstensson och Johanna Maria Hansdotter. Han kallades Otto och när han avled 23 mars 1898 i Våmb hade ännu ingen bot för TBC upptäckts. En sjukdom som han forskade på och använde sin tid på kuranstalten för att finna en bot till.

Bohuslän

Ett av Sveriges vackraste landskap som blev svenskt 1658 efter att Karl den X Gustaf och hans karoliner hade tågat över isen vid lilla och Stora Bälten, Numera är Bohuslän bland våra populäraste turistorter, men då när Otto föddes i gården i Näsinge var det ett av Sveriges fattigaste. de flesta försörjde sig på fiske, stenhuggeri och lantbruk.

Ottos farfar var den första som bodde på Sundby Gård. Han hette Thorsten Andersson född 8 december 1767 farmor var och Sigrid Olsdotter född 29 september 1777. De var också barnfödda i kommunerna i nordligaste delarna som Lommeland och Skee. De flesta i släkten var vanliga bönder där den vanligaste dödsorsaken för barn var mässling. För vuxna och barn var det smittkoppor och lungsot (TBC). Thorsten hade titeln bruksförvaltare och disponent.

Thorstens föräldrar var Anders Nilsson och Gunilla Torstensdotter. De var alla bohuslänningar från samma trakt där huvudorten var och är Strömstad. Ottos mamma Johanna Maria Hansdotter föddes 7 juni 1809 i Hästeske en gård i församlingen Skee. Hennes föräldrar var bonden Hans Halvordsson född 29 oktober 1777 i Hästeske gift med Märtha Catharina Hagelin född 18 januari 1787 i Bunäs i Kila. Hennes förädrar klockaren Bengt Hagelin och Maria Jonasdotter Lander båda från Värmland, De kom till Skee redan 1801. Var det kanske sillen som helt plötsligt gjorde Bohuslän rikt ett slags klondyke. Hit kom mot mitten och slutet av seklet vår nya kungaätt Bernadottarna och gjorde landskapet till ett mål för överklassens turister. Det var kanske det som skulle komma att påverka Ottos karriär.

Otto läste till doktor och när han var utexaminerad gifte han sig med kyrkoherde Johan Collander och Maria Charlotta Signeul på Näsinge prästgårds äldsta dotter Amalia Mari Charlotta den 14 okt 1859.

Paret flyttade till Askersund där Otto fått anställning som Provinsialläkare. Här föddes deras äldsta dotter Märtha 1860 och 9 barn till varav 5 av dem inte blev äldre än 6 år. De lär ha haft tbc även om det i dödsattesterna står andra dödsorsaker. Liksom vår nuvarande pandemi var det inte alltid så lätt att avgöra men troligtvis gjorde tbc: n att ens immunförsvars försvagades.

På hösten utannonserades från Mössebergs nya kuranstalt en läkartjänst, som tilldelades Otto. Han blev även anstaltens VD. 1869 bosatte sig familjen på Norra Hamngatan 22 i Göteborg.

Vet du om att mormor din en gång såg Karl XV. Det var hans sista resa i livet. Han skulle till Tyskland, till de varma källorna i Aachen. Han passerade då Ranten och min far fick bud om att infinna sig där. Jag var med, när tåget så stilla och ljudlöst gled in på Rantens Central där tågen väsnades så annars.

I ett fönster satt kungen pergamentsgul i ansiktet, svarthårig och vacker som han var. Min far möttes av en kammarherre och gick då in till kungen. ”Jag skulle bra gärna vilja stanna här hos dig, sa kungen till min far, ”men mina läkare säger att jag måste resa utrikes.” De tog farväl och min far önskade kungen hälsa på resan. Sedan dog han på hemvägen (d. 1872) i Malmö tror jag. —

Otto berättade: “Sedan man anlänt till Rantens station lämnar man kontramärket på sina reseeffekter till den vid tåget närvarande livréklädde Mössebergskusken, som på anstaltens ansvar uppforslar desamma till anstalten. Man aktade sig för att låta personer, som vid stationen erbjuda sig att bära sakerna eller utbjuda rum, få något med sig att göra. Oförsynt prejeri blir deraf vanligen följden. Omnibus är alltid vid stationen till mötes. Önskas sjukbårar, droskor eller heltäckta vagnar, bör kamrerarekontoret derom först underrättas. Anstalten har flere olika ekipager, som till halfva priset mot det som de vid stationen sig uppehållande åkarne begära, forsla kurgästerna till och från anstalten. Tvenne nätta ponnyekipager få af kurgästerna mot några öres afgift användas för resor till och från anstaltens barrskogspark med sin sanatoriebyggnad, liggande på Mössebergs platå.” Det går att hitta mer i boken jag nämnde.

Dödsannons… I onsdags avled f.d. överläkaren vid Mössebergs kuranstalt medicine doktor. Anders Otto Thorstensson på egendomen Persberg vid Skövde, 66 år gammal. T. var född i Näsinge, Bohuslän, blev student i Upsala 1851, med. lic.1858, kirurgie majister och med. dir. 1859. Sedan han på skilda ställen här i landet praktiserat som läkare, antogs han 1859 till stadsläkare i Askersund. På kort tid vann han här ett kolossalt förtroende därifrån för att överta intendents-och överläkarbefattningen vid Mössebergs vattenkuranstalt. På hösten 1869 flyttade han till Göteborg, där han såsom praktiserande läkare var bosatt till 1891, då han flyttade till den av honom inköpta gården i Persberg vid Skövde. D:r Torstensson var tvenne gånger gift första gången med en dotter till framlidne prosten Collander i Näsinge och andra gången med en syster till den första hustrun. Han hade i båda äktenskapen 15 barn, varav 7 dött i unga år. Från trycket har han utgivit flera, arbeten omfattande såväl läkarvetenskapen som politik och lantbruk. Doktor Torstensson var en begåvad, praktisk och duglig läkare, De sista 10-15 åren ägnade han sig så gott som uteslutande åt lungsoten och dess behandling.

Persbergsvillan uppfördes av läkaren Otto Torstensson som tidigare arbetat vid Mössebergs kurort i Falköping. Enligt uppgift är Persberg en kopia av den villa han bodde i på kurorten. På Persberg lär Torstensson ha ordinerat patienter att sitta och andas in den svavelodioxidhaltiga röken från Carlsro kalkbruk som då ansågs hälsobringande. Persberg är bytt i utpräglad panelarkitektur med fasade av liggande fasspontpanel som fältindelats med horisontella och vertikala listverk. Det livfulla taket har kraftiga språng burna av profilerade konsoler och vertikla listverk. Det livfulla taket har kraftiga språng burna av profilerade konsoler och är idag täckt med falsad plåt. Hörntornet är alltjämt klätt med tidstypisk fjällbeklädnad. Andra karakteristiska detaljer är de rikt ornerade fönsteromfattningarna och snickeridetaljerna i gavelrösten. Villan har en fri planlösning, som vid byggnadstiden började ersätta de sedan länge vanliga salsplanerna.

Ny design

Kände ett behov av att byta design på min blogg. Ombyte förnöjer sägs det. Igår var jag på KB och läste om morfar Brors tankar kring en bot för Spanska sjukan som mellan 1917 och 1919 drabbade folket i de norra delarna av Sverige värre än på andra håll i landet. Han tror sig ha hittat något som hjälpte. Får se vidare om det. Spännande och ju mer jag läser hans texter ju mer blir en person som var död innan någon av oss kusiner ens var påtänkta mer och mer levande.

Jag tittade lite i boken som innehöll Stefan Löfvings dagbok. Idag åker jag till Riksarkivet och ser om jag kan hitta honom i Finska församlingen i Stockholm vill ju gärna hitta en koppling mellan den här intressanta personen och vår Johanna Beata Löfving. Han skrev så pass bra att släktskap med en ännu skrivande släkt känns riktig. Det där med att skriva handlar ju inte bara om att kunna skriva utan lusten att skriva att dela med sig av sina tankar med omvärlden.

Ni som önskar en fortsättning på Krig och Fred serien får vänta ett tag till. I min mormors släkt finns en hel radda soldater av alla slag och de var soldater under 1800 talet och de kräver lite mer tid att bena ur.

Ser ändå ut att bli ytterligare en solig dag några tunna mol på himlen.

Stensele 1915

Det fanns mycket varg i Västerbotten 1915, en renstöld uppdagades, en hade straffades med några års straffarbete för tidelag. Det var fortfarande krig och att öppna en tidning från den tiden och se krigsrubrikerna i dunklet och tystnaden i mikrofilmssalen får det att kännas verkligare än när man sitter bekvämt och tryggt i soffan hemma och ser på TV.

Min mamma föddes däruppe den 15 juni som var en lugn dag, men i september det året var det snöstorm. Hela året diskuterades bygget av sjukstugan i Stensele. Den var knappt färdig när morfar, mormor och två barn flyttade därifrån till Byske i oktober 1916. En speciell händelse var fyra svanar som dök upp i Stensele det året, tydligen ovanligt då för tiden och i de trakterna. 1916 var det en enorm furu som fälldes. Jag har måtten om någon är intresserad.

Telefonförbindelse mellan Stensele och Tärna planerades och diskuterades.

Det mest dramatiska förutom krigsrubrikerna var väl smittkoppsepidemin som närmade sig Stensele med omnejd, men tack och lov inte verkade ha nåt fram. En ny lag som innebar att barn skulle koppympas mot kopporna före två års ålder hade införts. Det innebar att morbror Bo och mamma Gunilla var vaccinerade, vilket nog Bror och Sara var noga med.

Jag vill berätta om det jag läste i läsesalen på KB om två fall som kanske är de som det talas om i släkten. De fallen skedde i mars 1916. De två kvinnorna verkar dock inte ha varit samer som det talats om. Tack vare morfar överlevde de båda akuta kejsarsnitt och åtminstone det ena barnet i dålig belysning och utan tekniska hjälpmedel eftersom sjukstugan i Stensele inte var färdigbyggd. Den första kvinnan var nära döden och hade dött utan morfars operation. Man blir stolt och glad över att ha en skicklig doktor och kirurg till morfar.

I nästa vecka blir det mer om de två Bror och Sara Bjerner och jag hoppas ni vill vara med på resan.

Igår var jag på KB igen för att

Igår var jag på KB igen för att läsa om vad det var för något som morfar kallade trachealfistel. Det regnade ordentligt och jag hade glömt regnjackan i Bro vilket hade behövts även om jag hade paraply. Kameran kom tyvärr inte fram men om ni vill se en bild på ett regnigt Stockholm kan jag ta ett från någon annan sommardag. Men det blir längre ned på sidan.

Det har med luftrören att göra och tydligen något man inte sysslar med i Sverige idag då det bara finns beskrivet på tyska förutom morfar Brors artikel i Svensk läkartidning från 1907. Artikeln handlade om hur om man kan avgöra om någon har en begynnande TBC eller inte med hjälp av orena andningsljud som han kallade det.

Intressant och för mig speciellt att för första gången få läsa något som morfar skrivit. Så har jag besökt läsesalen på KB. Sen tog jag hissen fem trappor ned till tidningsarkivet och läste Umeå Nya tidning 1913-1914. Där meddelades att man sökte läkare till Stensele 11 mars 1913. Lite stolt får man väl bli att morfar Bror ansågs vara bäst för platsen av tre sökande även om jag ju vet att han fick den. Så tisdagen den 20 maj 1913 fick han jobbet.

Vad det hände grejer i Stensele 1913 -14. Ett av de första händelserna var i juli och handlade om en kvinna som dränkte sin 2 åriga dotter för att hon skulle räddas från den här världen till Jesus. Innan dess hade det varit missionsmöten i trakten som jag undrar om det hade någon anknytning. Morfar tvingades göra en obduktion samtidigt var mormor gravid med morbror Bo som skulle födas fem månader senare den 30 januari 1914.

Några dagar innan Bo föddes blev en kvinna hustru till en bonde förgiftad av kvicksilver som morfar konstaterade var cyanidkvicksilver. Det hade hon fått att skölja munnen med att doktorn före morfar. Hoppas morfar gjorde bättre ifrån sig, kanske de valde honom för att han hade en gedigen utbildning från Uppsala och Karolinska bakom sig.

Ett världskrig startade men i Stensele blev en ung pojke nästan av med sin fot i en klingsåg och föräldrarna tackade för hjälpen genom att be folk skänka pengar till sjukstugan.

Se en bild på ett regnigt Stockholm som lovat.

Bilden visar gatan upp mot Glasbruksgatan där min mamma och också Olle Bonniér hade varsin ateljé. Det är en fin bit av söder med en underbar utsikt och när jag var där senast en augustidag så regnade det.

Mamma som föddes i Stensele en junidag 1915. Kommer se i tidningen för det året också och se vad som hände. Vilket väder det var den dagen kunde vara spännande.

Ett trevligt resultat av Släktforskning

Har just fått en syssling som heter Tuva. Det är en av de trevliga resultaten av forskningen. Hon har en lite annorlunda historia om släkten Bjerner. Det är min morfar Brors yngsta syster som är hennes mormor och eftersom hon levde mycket längre än min morfar har hon tillgång till fler historier från den äldre generationen än morfars barnbarn.

Jag har använt en del av påskveckan till att läsa i bouppteckningar. Det var intressant och ställer en ny fråga varför Tuvas och min gemensamma mormor/morfars far Nils inte var närvarande vid bouppteckningen för sin far Per Persson 1893.

Fanns det en konflikt mellan honom och hans bror?

Det var intressant att höra att morfar Bror utfört det första lyckade kejsarsnittet på en samekvinna i en kåta 1913. Medicinhistoriska bör ha mer att berätta om det.

Farmor Brita Beckmans farmor

Det släktträd jag fick av Olle Beckman pappas kusin var en sammanfattning av den Olof Beckman som enligt trädet föddes 1655. Olle menade att den första med namnet var en bonde i början av 1600 talet som kom ifrån en bäck i Närke. Kanske sysslade han med att framställa beck som man var en biprodukt i tjärframställningen.

Jag hittade Olof i Svenstorp där han enligt Olle skulle ha dött. Han hade yrkestiteln Bokhållare. Hans första hustru hette Sara Balk och för tillfället har jag hittat två barn till dem Eric och Sara. Sara avled och Olof gifte om sig med Annika Andersdotter Zenert född 1665. Långt senare fanns i Mariestad en person som hette Kristoffer Zenert de Gens. Om det finns någon koppling mellan honom och Annika vet jag ännu inte, men det är såna frågor som gör sökandet spännande,

Olof och Annikas andra barn sonen Gabriel född 1695 var inspektor i Svenstorp och gift med Maria Digelia född 1706 i Lidköping dotter till Rektorn Johan Digelius och Margareta Persdotter.

Sonen Anders Beckman föddes 15 november 1731 och var kyrkoherde i Hällestad gift med Sara Myra från Daretorp. Sonen Fredrik född 20 april 1775 var prost och gift med Inga Greta Warodell född i Flistad.

Det var deras andra son Per August född 25 juli 1815 som skulle skapa Sörbylund och som var farfar till farmor Brita. Inga värmlänningar så långt, men farmors farmor hette Petronella Warodell och var Per Augusts kusin. När jag en sommar för något år sedan besökte pappa i Falköping fotograferade jag av bilderna i ett av hans fotoalbum och där fanns en bild Per August

och en på Petronella som pappa kallade “värmländskan”.

Petronella Charlotta Warodell var född den 17 februari 1825 i Forshaga, Grava socken. Värmland. Pappa var Brukspatron Per Magnus Warodell född 1790 i Götlunda och mamma var Hedvig Sophia Branzell född 9 januari 1792 i Alster, Värmland. Namnet Varodell kom från Varola som hör till Västergötland, på Petroenlas kvinnolinje var jag åter i Värmland och också från Alster som min mormors fars släkt kom ifrån. Fanns det mera förutom att en morbror till Petronella hette Emanuel Branzell och var den som enligt en del stod modell för Gösta Berling åtminstone den första biten om när han stod i predrikstolen.

Hedvig Sophia Branzells far hette Bengt Branzell och han var född i Nordmark, Värmland. Hans hustru hette Anna Gustafva Forsell och om det är någon form av genetisk skada men så snart jag fann ett sånt namn kommer en författare spontant i sinnet Lars Forsell är han en släkting? Anna Gustafvas farmor hette Sara Maria Geijer och då tänkte jag naturligtvis på Erik Gustaf Geijer, men fick också lite hicka när det visade sig att hon var född i Brunskog. Så var jag i samma församling som morfars mormor Emma Unger. Så i Brunskog var släktskapet både brukspatron Kristoffer Geijer, kyrkoherdarna, prostarna Johan Bernhard, Magnus Edvin och Jonas Unger. Fältväbel Knut Bryntesson, Korpral Eric Nilsson Wikman, Dannemannen Olof Olofsson. Jag bara måste besöka Brunskog för det tycks vara ett av de ställen som mina gener samlas. Kristoffer var född i Lindesberg pappa hette också Christoffer. Det var Sara Marias farfars far Christoffer som kom ifrån Österrike gift med Dorothea de Besche från Liége som flyttade in på Lindesberg som blev släkten Geijers huvudgård under många generationer.

Med Geijer i anorna kommer man långt med hjälp av andra som forskat i den släkten. Jag vill gärna ta hjälp av andra för varför uppfinna hjulet fler än en gång. Det tjatas om källor och visst är det viktigt att redovisa, men om Dick Harrison använder sig av Karlskrönikan när han skriver om Karl Knutsson Bonde en propagandaskrift kan man säga att allt som skrivs bör man ha ett kritiskt öga till även källor som födelseböcker kan vara felaktiga. Inte ens DNA är hundraprocentigt.

För mig finner jag en spänning i att med hjälp av kyrkoböcker och andras släktträd och forskning hitta släktlinjer som leder långt ned i historien.

Nå, pappa så västgöte han är har en värmländsk rot tack vare farmors farmor Petronella. En av Petronellas mamma Hedvigs farbröder Jan Branzell var gift med morfars mormor Emmas mormor Ulrica Kjellins syster Anna Katrin så mammas och pappas släkter möttes där med hjälp av ingifte. Det var ju bra att det inte var närmare för man vill gärna undvika inavel. Så långt är det bara Per August och Petronella som är kusiner. Vilket annars var rätt vanligt.

Doktorn morfar Bror Bjerner

De uppgifter jag hade nu från folkräkningen talade om att morfar var född den 16 december 1877 i Torp 1, Elfsborg. Att hans far hette Nils Bjerner och var kaplanpredikant, hans mor hette Ingegerd K. Mylén. Nils var född 12 juli 1845 i Färlöv. Ingegerd 11 januari 1854 i Persberget. Färlöv lät som Skåne. Sökte på Persberget som visade sig vara en gruva i Färnebo. Så det var på morfars mammas sida som de värmländska rötterna kom.

från Värmland till någonstans i Norrland?

Hur hade det egentligen gått till att mamma och hennes syskon blivit födda långt upp i norr. Det fanns ju ingen anknytning dit alls inte heller när jag var barn. Morbror Bo bodde i Göteborg senare i Stockholm. Morbror Bengt var läkare i Rättvik och moster Majt var kirurg på Sahlgrenska. Ingen av morfars barn och barnbarn hade stannat norr om Dalarna.

Det var inte bara fattigt folk som i början av förra seklet lämnat de södra delarna av landet för de nordliga där arbete fanns utan även andra. Tack vare Moberg talades det mycket om emigrationen till Amerika, Fogelström skrev om migrationen från landet till Stockholm.

Men fanns det inte en annan migration från Bergslagen till Norrbotten och Västerbotten? Malmen i Bergslagen tog slut vad göra i Norrbotten fanns gruvor. Många i Värmland blev utan arbete. I norr fanns inte bara gruvor, här fanns skog och de värmländska arbetarna drogs dit. Var morfar en av de läkare som tyckte att folket som lämnade Värmland för arbetet i norr behövde läkarvård och därför lämnade tryggheten för det outforskade, obekväma livet som mamma Gunilla hade berättat.

Min styvmor Maria ( hon som pappa flyttade ihop med på sextiotalet) kom från Sundsvall och berättade för mig om de näst intill väglösa, ibland ellösa områdena som ännu under andra världskriget fanns kvar där uppe. Så hur var det när min mamma föddes 1915 och var någonstans var hon född? Det återkommer jag till.

Många frågor som jag ännu inte hade några svar på. Kunde jag finna dom i arkiven, men att på måfå ge mig iväg till något att arkiv någonstans tyckte jag var lite obekvämt. I ett av hörnen av sidan från folkräkningen fanns en länk till något som kallades Svar.

Det visade sig att det var riksarkivets hemsida där fanns fler folkräkningar, men de ville att man betalade. Jag ville pröva mig fram först innan jag betalade något. Det fanns några gratisfunktioner. En sida hette Medicinhistoriska och där fanns något som hette “Vård och omsorg”. Där sökte jag på Bjerner och hittade inte bara morfar utan även några av hans bröder, Ernst Viktor och Nils Gunnar.

Här fanns jobbansökningar från olika läkare och så kunde jag följa morfar. 1905 var han medicine licentiat i Arvika. 1908 var han underläkare i Gävle, 1910 var han på länslasarettet i Trelleborg. Det sista som stod var detta:

3/1 1913

Provinsialläkare i Bergs distrikt N. A. V. Lindvall

Anhållan telegrafisk om tjänstledighet på grund av sjukdom under 15 dygn

Bifölls fr.o. m. denna dag och förordnande för civil läkarstipendiat Bror Edvin
Bjerner. Jämtlands län samt provläkare telegram till Bjerner.

1913 hade han alltså nått Jämtlands län. Tyvärr kom jag inte längre för då 2002 var ganska mycket av 1900 talet stängt för nätforskning. Men jag hade ändå funnit doktorns väg mot Jämtland.

Var fanns barnen och mormor, då behövde jag kyrkböcker och var fanns det där Torp 1, Elfsborgs som morfar var född och vem var den där Kaplanpredikanten Nils.