Tag: internet

Doktorn i Askersund och Mössebergs kuranstalt var kom han ifrån?!

Enligt alla källor var farmor Britas morfar Anders Otto Thorstensson född 3 januari 1832 i Sundby Gård. Han var son till Brukspatron Olof Thorstensson och Johanna Maria Hansdotter. Han kallades Otto och när han avled 23 mars 1898 i Våmb hade ännu ingen bot för TBC upptäckts. En sjukdom som han forskade på och använde sin tid på kuranstalten för att finna en bot till.

Bohuslän

Ett av Sveriges vackraste landskap som blev svenskt 1658 efter att Karl den X Gustaf och hans karoliner hade tågat över isen vid lilla och Stora Bälten, Numera är Bohuslän bland våra populäraste turistorter, men då när Otto föddes i gården i Näsinge var det ett av Sveriges fattigaste. de flesta försörjde sig på fiske, stenhuggeri och lantbruk.

Ottos farfar var den första som bodde på Sundby Gård. Han hette Thorsten Andersson född 8 december 1767 farmor var och Sigrid Olsdotter född 29 september 1777. De var också barnfödda i kommunerna i nordligaste delarna som Lommeland och Skee. De flesta i släkten var vanliga bönder där den vanligaste dödsorsaken för barn var mässling. För vuxna och barn var det smittkoppor och lungsot (TBC). Thorsten hade titeln bruksförvaltare och disponent.

Thorstens föräldrar var Anders Nilsson och Gunilla Torstensdotter. De var alla bohuslänningar från samma trakt där huvudorten var och är Strömstad. Ottos mamma Johanna Maria Hansdotter föddes 7 juni 1809 i Hästeske en gård i församlingen Skee. Hennes föräldrar var bonden Hans Halvordsson född 29 oktober 1777 i Hästeske gift med Märtha Catharina Hagelin född 18 januari 1787 i Bunäs i Kila. Hennes förädrar klockaren Bengt Hagelin och Maria Jonasdotter Lander båda från Värmland, De kom till Skee redan 1801. Var det kanske sillen som helt plötsligt gjorde Bohuslän rikt ett slags klondyke. Hit kom mot mitten och slutet av seklet vår nya kungaätt Bernadottarna och gjorde landskapet till ett mål för överklassens turister. Det var kanske det som skulle komma att påverka Ottos karriär.

Otto läste till doktor och när han var utexaminerad gifte han sig med kyrkoherde Johan Collander och Maria Charlotta Signeul på Näsinge prästgårds äldsta dotter Amalia Mari Charlotta den 14 okt 1859.

Paret flyttade till Askersund där Otto fått anställning som Provinsialläkare. Här föddes deras äldsta dotter Märtha 1860 och 9 barn till varav 5 av dem inte blev äldre än 6 år. De lär ha haft tbc även om det i dödsattesterna står andra dödsorsaker. Liksom vår nuvarande pandemi var det inte alltid så lätt att avgöra men troligtvis gjorde tbc: n att ens immunförsvars försvagades.

På hösten utannonserades från Mössebergs nya kuranstalt en läkartjänst, som tilldelades Otto. Han blev även anstaltens VD. 1869 bosatte sig familjen på Norra Hamngatan 22 i Göteborg.

Vet du om att mormor din en gång såg Karl XV. Det var hans sista resa i livet. Han skulle till Tyskland, till de varma källorna i Aachen. Han passerade då Ranten och min far fick bud om att infinna sig där. Jag var med, när tåget så stilla och ljudlöst gled in på Rantens Central där tågen väsnades så annars.

I ett fönster satt kungen pergamentsgul i ansiktet, svarthårig och vacker som han var. Min far möttes av en kammarherre och gick då in till kungen. ”Jag skulle bra gärna vilja stanna här hos dig, sa kungen till min far, ”men mina läkare säger att jag måste resa utrikes.” De tog farväl och min far önskade kungen hälsa på resan. Sedan dog han på hemvägen (d. 1872) i Malmö tror jag. —

Otto berättade: “Sedan man anlänt till Rantens station lämnar man kontramärket på sina reseeffekter till den vid tåget närvarande livréklädde Mössebergskusken, som på anstaltens ansvar uppforslar desamma till anstalten. Man aktade sig för att låta personer, som vid stationen erbjuda sig att bära sakerna eller utbjuda rum, få något med sig att göra. Oförsynt prejeri blir deraf vanligen följden. Omnibus är alltid vid stationen till mötes. Önskas sjukbårar, droskor eller heltäckta vagnar, bör kamrerarekontoret derom först underrättas. Anstalten har flere olika ekipager, som till halfva priset mot det som de vid stationen sig uppehållande åkarne begära, forsla kurgästerna till och från anstalten. Tvenne nätta ponnyekipager få af kurgästerna mot några öres afgift användas för resor till och från anstaltens barrskogspark med sin sanatoriebyggnad, liggande på Mössebergs platå.” Det går att hitta mer i boken jag nämnde.

Dödsannons… I onsdags avled f.d. överläkaren vid Mössebergs kuranstalt medicine doktor. Anders Otto Thorstensson på egendomen Persberg vid Skövde, 66 år gammal. T. var född i Näsinge, Bohuslän, blev student i Upsala 1851, med. lic.1858, kirurgie majister och med. dir. 1859. Sedan han på skilda ställen här i landet praktiserat som läkare, antogs han 1859 till stadsläkare i Askersund. På kort tid vann han här ett kolossalt förtroende därifrån för att överta intendents-och överläkarbefattningen vid Mössebergs vattenkuranstalt. På hösten 1869 flyttade han till Göteborg, där han såsom praktiserande läkare var bosatt till 1891, då han flyttade till den av honom inköpta gården i Persberg vid Skövde. D:r Torstensson var tvenne gånger gift första gången med en dotter till framlidne prosten Collander i Näsinge och andra gången med en syster till den första hustrun. Han hade i båda äktenskapen 15 barn, varav 7 dött i unga år. Från trycket har han utgivit flera, arbeten omfattande såväl läkarvetenskapen som politik och lantbruk. Doktor Torstensson var en begåvad, praktisk och duglig läkare, De sista 10-15 åren ägnade han sig så gott som uteslutande åt lungsoten och dess behandling.

Persbergsvillan uppfördes av läkaren Otto Torstensson som tidigare arbetat vid Mössebergs kurort i Falköping. Enligt uppgift är Persberg en kopia av den villa han bodde i på kurorten. På Persberg lär Torstensson ha ordinerat patienter att sitta och andas in den svavelodioxidhaltiga röken från Carlsro kalkbruk som då ansågs hälsobringande. Persberg är bytt i utpräglad panelarkitektur med fasade av liggande fasspontpanel som fältindelats med horisontella och vertikala listverk. Det livfulla taket har kraftiga språng burna av profilerade konsoler och vertikla listverk. Det livfulla taket har kraftiga språng burna av profilerade konsoler och är idag täckt med falsad plåt. Hörntornet är alltjämt klätt med tidstypisk fjällbeklädnad. Andra karakteristiska detaljer är de rikt ornerade fönsteromfattningarna och snickeridetaljerna i gavelrösten. Villan har en fri planlösning, som vid byggnadstiden började ersätta de sedan länge vanliga salsplanerna.

Krig och Fred del ett

Vetenskapen försöker väldigt ofta förklara varför vi människor har krigat så mycket under årtusenden, men är inte svaret att det är något som alla djur gör. Alla kämpar för att utvidga sina territorier för att den som har mest har störst möjlighet att överleva. Det som är intressant historiskt är att vi har mer fred idag än någonsin. Att vi människor har lärt oss att lösa konflikter på annat sätt än genom krig. Vi bara tror att det krigas, mördas mer nu än förr därför att vi genom TV och internet tar del av allt som försiggår i hela världen.

Soldater finns inte bara för att attackera utan också för att försvara. Vi har några sådana i mina anor som har utkämpat många krig, vunnit några förlorat några, lämnat hustrur och barn ensamma. En del har varit med om anfallskrig andra har varit med om att försvara sig och sitt land mot överfall.

Några har tack vare att de valt soldatyrket lyckats lämna en lägre samhällsklass genom gifte eller tack vare en kung som gillade det han gjorde hamnat i adelskalendern eller som anfader till någon kung. Vi hade många bönder här i som ägde sin egen jord och som kunde ha råd med häst och riddarrustning som var ett önskemål från kungen för att du skulle bli skattebefriad, eller frälse. Det fanns inte bara frälse bland adeln, prästerna utan också bland bönderna.

Om du gjorde bra ifrån dig blev du dubbad till riddare och fick din sköld. Pengar fick man sällan däremot jord, skog, ett herrgård eller slott. I början innan Karl XI under 1600 talets senare hälft skapade indelningsverket som delade in hela landet i rotar och skapade många “Rasken” riskerade de bönder vars jord ägdes av adeln eller kronan bli tvångsutskrivninga.

Hade jag några såna frälse i mina anor och hur fann man ut det om det inte fanns några kyrkböcker före 1600talet. När jag började släktforska var det på mammas farmor Ingegerd Myléns kvinnolinje som jag hamnade i Filipstad där Ingegerds mormors mormors mor Ann Lönboms mamma Maria Magnusdotter Fernell föddes 24 januari 1687 vilket stod i födelseregistret och att hennes föräldrar hette Magnus Jonsson Fernell född 1660 och Christina Dionysie Chenon född 9 november 1661 och deras föräldrar som var Jon Jonsson Fernell och Elisabeth Fernholm respektive Dionysius Paschillius Chenon och Margareta Klasdotter Wallvik.

Så långt hade jag kommit i registret i Filipstad. Hur gick jag vidare. Kunde ju kontakta olika arkiv, men jag kunde ju också hoppas att det fanns andra som använde internet för att forska och kanske någon hittat något jag behövde och lagt upp det på nätet.

Samtidigt hade jag hittat en databas som hette My Heritage där jag började skriva in ett släktträd. Problemet var att det kostade alltför mycket att uppdatera programmet så jag gav upp. Det var inte förrän jag hittade Ancestry och nu och Geni som jag kunnat dela med mig till de som hjälpt mig under de här året. Rötter.se är också ett bra ställe där man kan dela med sig, diskutera och få hjälp från andra forskare. Vad gjorde vi före internet?

Nå, genom att goggla kom jag vidare med Fernell, Wallvik. Så nu letar vi efter soldater. Hittade jag några jo åtminstone en kaptensätt om det stämde att Jon Jonsson Fernells farfars far hette Nils Finne från Savolax och var son till Lasse Finne och Valborg Henriksdotter Fleming född 1450 . Släkten Fleming i den finns en del kaptener och annat. Valborgs farfar hette Claus Fleming som föddes 1360 och avled 1430 hade titeln Riddare och Riksråd och visade sig vara farfar inte enbart till Valborg utan också till Johan Henriksson Fleming född 1465.

Johan var farmor Britas mormors farfars morfar Gabriel Pontins mormors mormors farfars morfar. Kan vi slå fast att släktet även är finsk?

Fanns det någon möjlighet att hitta adelskalendern på internet för bland adeln fanns det väl en del överstar, amiraler och sånt om det var just soldater vi letade efter. Inga krig utan dem.

Jo, faktiskt fanns det något som hette roskildehistorie,dk som ifrågasatts av de som vill att vi inte ska tro på sånt som vi inte kan bevisa med urkällor, men den enda urkälla som egentligen finns är DNA och det är inte särskilt intressant. Det som är intressant och spännande för min del är att se hur ens anor får liv namn, människor som levt som skapat något som kämpat i krig och fred.

En dansk pensionerad rektor på Roskilde Universitet hade skapat en för mig fascinerande hemsida med släktträd från vår adelskalender, men också danska. Hela Europa fanns med i hans träd. Roskilde Universitet och det faktum att han sponsrat av kommunen där kändes rätt tryggt.

Det var så jag hittade Riddare som Ture Kettilsson Bielke och hans bror Nils som levde på 1300 talet . Ture avled 28 februar 1327. Var riddare under Magnus Ladulås tid. Han var farmors farfars mormor Caijsa Tegnéus född 1761 farmors mor Elsa Carlström född 1668 farfars mormors mormors mormors mormor Iliana Åkesdotter Bååt född 1330 mormors farfar.

Jag tänkte att med alla de släktlinjer som jag följt ned genom tiderna med hjälp av roskilde bör några av dem vara riktiga. Så jag ger er det här med vetskapen att många av oss är släkt med de här personerna och att de inte bara kungarna har som soldater, riksråd, lagmän deltagit i krigen direkt och indirekt. De flesta av dem deltog i de krig som pågick inte bara inom vårt land gränser utan också utanför. Vi bråkade inte bara med danskarna utan också med polacker, tyskar, ryssar, balter. De mötte någon från något av de länderna och gifte sig så genom dem fanns en invandring och utvandring. Claus Fleming var svensk men eftersom han bosatte sig i Finland och gifte sig med finskan Valborg Jönsdotter Tawast fick hans barn finskt påbrå.

Kalmarunionen slöts 1397 före det hade det varit många konflikter och nu försökte man skapa fred genom en union mellan Danmark/Norge/Sverige. 1523 med Gustav Vasa var det definitivt slut, men det krigades mellan Danmark och Sverige under de åren då unionen bestod vilket var 126 år.

Engelbrekt revolterade, Karl Knutsson Bonde tog över kronan flera gånger och Sten Sture den äldre och yngre slogs om makten. Kan EU lära sig något av det om de skapade EU för att de ville skapa fred behöver de veta varför de konflikterna under unionens dagar.

Erik Puke som var min morfars mormors mormor Ulrica Kjellin farmors morfar Hans Olofsson Törne farmors morfars Klas Påvelsson Kyle mormors far. Det finns mycket skrivet om honom men eftersom segraren Karl Knutsson Bonde skrev historien så är den bild som givits av honom inte särskilt positiv.

Erik Puke försökte detsamma som Engelbrekt att med hjälp av en bondehär störta Kung Karl i protest mot de höga skatterna att Karl roffade åt sig andras gods och mark. Bönderna råkade lika illa ut som högadel som Erik Puke tillhörde. Pukefejden är inte lika känd som Dackefejden men borde vara det. Engelbrekt liksom Erik fick bönderna med sig eftersom de styrande tog ifrån dem mer och mer i genom skatter och andra pålagor.

När Erik Pukes sondotter dotter Sigrid Eriksdotter Rynings son Klas Påvelsson Kyle född 1485 avled 1536 var det Gustav Vasa som satt på tronen. Med honom gick unionen i kras. Varför? Kanske vi som vill ha fred och samarbete inte ska ta för givet att EU:s åtstramningspolitik befrämjar freden i Europa lika lite som det gjorde det under Kalmarunionens dagar.

Undrar inte folk runt om i Europa detsamma som bönderna i Sverige gjorde då varför det är dem och deras barn som ska betala för att de rika roffar åt sig.

Vilka av soldaterna och andra runt Gustav Vasa fanns i mina anor och vilka historier kunde finnas om dem och andra som hade med krig och fred att göra.

Värmlandsrötter

Kvinnolinjen var så här i början morfar doktor Bror Edvin Bjerners. När jag först hyrde Arkivdigital så hade de ännu inte fotograferat alla böcker. Skåne saknades, Stockholm saknades, de norra delarna av vårt land saknades, men Värmlands församlingar fanns väl dokumenterade så Ingegerds anfäder och mödrar kunde jag följa.

Det blev under några månader under påsk- pingst- lördagar/söndagar- sommarsemestern som gick åt till att resa genom datorn i Värmland. Jag hittade ställen, byar, socknar och människoöden.

Datorn blev en tidsmaskin från Ingegerds födelse 1854 sjönk tidsmaskinen ned genom tiden. Ibland funderade jag över hur världen utanför Värmland såg ut. Att det på Ingegerds mamma Emma Ungers sida fanns en del präster gjorde det lätt att hitta dem i husförhörslängder som är böcker med uppgifter om alla invånare i en församling. Prästgården var ofta utsatt i ortsregistret.

Emma Ulrika Unger föddes 21 september 1827 i Gillberga prästgård. Det sägs ofta att kvinnor i historien är anonyma. Det stämmer inte för i husförhörslängderna finns hustruns namn före äktenskapet med, födelsedatum mm. I födelseregistren står också moderns eget namn. Så jag vet tack vare Ingegerds födelseattest att Emmas pappa hette Unger. Jag hade Emmas födelsedatum och församlingen där hon föddes. När jag fann boken med födelseregistret fann jag att hennes far var kyrkoherde Jonas Unger , mamman var Ulrica Christina Edgren,

Ingegerds mormor hette alltså Ulrica Christina Edgren född enligt husförhörslängden i Gillberga prästgård den 26 juni 1805 i församlingen Ny. Pappa Jonas föddes i Brunskog. Men eftersom det var kvinnorna i släkten som jag ville se om det gick att kanske skriva en historia om så var det i första hand Ulricas föräldrar och mest av allt hennes mammas namn som jag sökte. Vi är redan nere i en tid då Sverige och Finland hörde ihop. Napoleon höll på att förlora sin makt, i USA blev Thomas Jefferson president.

I födelseregistret i Ny fick jag veta att Ulricas pappa var Befattningsmannen Eric Edgren. Hennes mamma var Ulrica Kjellin som enligt husförhörslängden var född 12 augusti 1782 i Sunne. Vilket var före Franska revolutionen. De som följer “Antikrundan” känner till den Gustavianska tiden. Så man kan fundera över vilka möbler som fanns i hemmet. Pappa var ju befattningsman, inte adel men inte heller bonde. Han tillhörde den borgerlighet som vi på sjuttiotalet kallade bourgoisi. De var inte fattiga men saknade politisk makt. Vi hade ju fortfarande ståndsriksdag även om indelningen i Adel, präster, borgare och bönder var i gungning. 1809 kom den första moderna regeringsformen även om ståndsriksdagen behölls i några år till.

Ulricas pappa som jag fann i hennes födelseregister och husförhörslängd var prosten Adolph Fredrich Kjellin, mamma var Margareta Ulrika Engholm född 22 december 1756 i Ullerön. Där tog det stopp ett tag eftersom Ullerön inte fanns som församling i registret. Wikipedia fanns inte ännu och inte heller Goggles men visst gick det ändå att söka svar på nätet. I Dals- Ed fann jag födelseregistret. Fadern hette Jonas Engholm och modern Ann Lönbom.

Åter fastnade jag eftersom husförhörslängd som inbegrep 1756 inte fanns men kanske det gick att hitta namnet Engholm på nätet eller den jag var mest intresserad av Lönbom. Det fanns en historia om en överbefallningsman vid namn Jonas Engholm från Övre Ullerud.

Där fann jag hela familjen i husförhörslängden i Nordsjö och Ann Lönbom visade sig vara född 11 juni 1725 i Filipstad. Jonas 1716 då levde Karl XII ännu och vi var inte långt ifrån Norge där Karl sköts 1718.

Filipstad var perfekt att hamna i för där fanns åtminstone födelse- död- vigselregister med början i mitten av 1600-talet. Ann Lönboms pappa hette Anders Lönbom och var brukspatron enligt husförhörslängd född 1673 troligen inte i Filipstad. Hans hustru Anns mamma hette Maria Fernell och var född 24 januari 1687 i Filipstad. Hennes pappa hette Magnus Jonsson Fernell född 1660 och mamma Christina Dionysie Chenon född 9 november 1661 i Filipstad. Christinas pappa hette Dionysius Paschillius Chenon och mamma Margareta Klasdotter Wallvik.

Så kom jag inte längre ned med hjälp av födelseböcker och husförhörslängder. Men jag hade ändå nått ned till Karl X Gustafs tid och Christinas föräldrar bör ha varit födda när Gustav II Adolf var kung och levt under Drottning Christinas dagar. Eftersom det här inte bara var en liten resa i Värmland utan också ett försök hur långt ned på kvinnosidan jag kunde komma passade det bra att sluta när Drottning Christina ännu levde.

Det var åtta generationer, nio med Ingegerd Kristina Mylén. En del kan väl mena att jo, men det här är ju kvinnor från så kallat priviligierade familjer. Kunde en sån här lista göras med bondkvinnor?!

Det gick väl för sig Ingegerds pappa PN Myléns mor var Stina Nilsdotter född 1791 i Östra Glänne församlingen var Frykerud. Hon var dotter till Åbon i Lene Nils Bengtsson och hans hustru Elin Månsdotter också från Lene. Elin var född 1765 och avled 1855 hela 90 år gammal. Elins far var Storbonden Måns Knutsson och hans hustru Kerstin Nilsdotter från Sandvik. De blev båda gamla. Kerstins mor var född 1687 och då var Karl XI kung. Hon var från Skåfterud i Stavnäs. Hennes mor var den äldsta bondhustrun Kristin Andersdotter född 1644 död i Östra Stänne i Stavnäs. Hon blev 63 år 1707 och då hade inte slaget vid Poltava ännu skett.

Kvinnolinjen

Det är lika spännande framåt som det är bakåt i historien, för mig är ju kvinnornas roll en viktig del av historien.

Det var så att morfar skickades till Uppsala för att studera till präst något som hans far gärna ville, men morfar tyckte medicin var intressantare och kom hem till Värmland med det något överraskande beslutet. Pappa Nils accepterade läget och köpte läkarböcker och började undervisa sina barn för nu skulle alla bli läkare. Åtminstone pojkarna blev alla så småningom läkare, men en av Nils döttrar Marja blev konstnär. Bland morfars fyra barn blev alla läkare även min moster. Det var min mamma som valde konstnärs och poetrollen. Jag har också ärvt den.

År det inte lite intressant att det är kvinnorna i morfars släkt som skriver och målar? Kan det ha sin rot i kvinnosidan? Var kom värmländskan Ingegerd ifrån? Värmland ett av de landskap som fött den ena författaren efter den andra?

Innan jag fortsätter med doktor Bjerners historia vill jag berätta hans mammas släktlinjes historia för där hittar jag mycket av den del som är min mamma, jag, mina barn och barnbarn.

Ingegerd Kristina Mylén föddes i Persberget den 11 januari 1854 där hennes far Per Niclas Mylén var Gruvpredikant och lärare. Hennes mamma hette Emma Unger. Ett år senare fick hon en syster Ulrika Nicolina som samtidigt med att familjen flyttade till Södra Ås avled i mässlingen 1856. Ingegerd fick tre syskon till en bror Joseph Herman född 1857 och tvillingarna Jonas Bernhard och Per Edvin födda 29 augusti 1858. I närheten på Mårbacka föddes samma år den 20 december en flicka som döptes till Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf.

Emma, Ingegerds mamma avled redan i oktober 1860 och familjen flyttade in på Mårbacka. Tanken att Selma och Ingegerd växte upp tillsammans var spännande, men hur skulle jag hitta bevis för det. I Selmas självbiografiska böcker Mårbackatriologin finns en präst som kallas Milén och för min del är det Per Niclas som hon berättar om. Lite synd är det att hon skriver om hans söner och inte om Ingegerd, men det kan ju bero på ålderskillnaden mellan Selma och Ingegerd. Tvillingpojkarna är ju lika gamla som hon. I boken som heter Mårbacka finns ett kapitel som heter “Pojkar och Flickor”.

År det samröret med Selma som skaparlusten kommer av, knappast då det inte finns någon genetisk koppling åtminstone inte på nära håll. Den kopplingen finns på kvinnolinjen för i Ingegerds mamma Emma Ungers släkt finns många skrivande personer.

Präster var väldigt ofta också lärare så att deras barn även flickorna fick lära sig läsa och skriva åtminstone från 1700 talet och framåt kan ha gjort sitt till. Selmas pappa var visserligen kapten och farfar mönsterskrivare, men generationer av släkten Lagerlöf ockuperade Arvika prästgård, liksom morfars mormor Emmas släkt Unger ockuperade många prästgårdar i Värmland. Fanns den konstnärliga, skrivande ådran att finna där.

Ingegerd skulle komma att leva fram till den 12 juni 1932 då hon avled i Fagerås. Om någon vet något mer om henne hör gärna av er.

Kaplanpredikant Nils Bjerner

Någon bild på Nils hade jag inte den här fick jag av två kusiner som jag för några år sedan fick kontakt med genom Facebook.

Nu 2002 funderade jag på hur jag skulle gå vidare. Ju mer jag fann ju nyfiknare blev jag och förutom Svar som tog betalt för att jag skulle få ta mig in i deras kyrkoarkiv fanns släktforskningsprogrammen Genline och ArkivDigital. I ArkivDigital hittade jag några cd-skivor för Bogens församling, men Färlöv fanns inte. Under åren prövade jag både Genline, ArkivDigital och Svar. Numera använder jag bara ArkivDigital deras fotograferingsteknik är överlägsen, där sidorna är totaltsvarta i Genline går det bra att se med deras teknik.

Eftersom jag bor utanför Stockholm har jag privilegiet att kunna resa till Riksarkivet och söka gratis i dödboken, Svar, folkräkningsregister och annat. De flesta bibliotek har tillgång till något eller allt.

Då 2002 och några år framåt fick jag tråckla med olika program för att hitta det jag sökte. I en nättidning som hette rötter fanns bild och en kort berättelse om Bogens församling där fick jag svaret på vad en kaplanpredikant var för något. Helt enkelt en präst i en kapellförsamling. De fanns ju också en piga Alma Karolina från Eidswold i Norge i prästgården. CD- skivorna gav mig födelseuppgifterna för barnen Sigrid född 1882, Nils Gunnar född 1886, Gottfrid född 1888, Ruth född 1890, Marja född 1893, Ingegerd född 1897. Där fanns också en pojke vid namn Nils som föddes 20 januari 1885 och avled samma dag.

En av skivorna innehöll in och utflyttning. Nils kom till Bogen samman med sin hustru Ingegerd och tre barn , Ernst Viktor född 1876, Bror Edvin född 1877 och Gertrud född 1879 till Bogen i maj 1880.

Bogens kapell är Värmlands minsta församling och den nordligaste utposten i Jösse härad och dagens Arvika kommun. Kyrkan invigdes den 10 juni 1853 av prosten Lars Peter Gagner från Arvika. Anledningen till att man byggde kyrka i denna avlägsna skogsbygd var att Bogen var mer isolerat än vad som är fallet idag. Bogen nämns första gången 1564 och anges som en kyrkoskog i Gunnarskogs socken. Många finnar invandrade under 1600-talet men det var långt till sockenkyrkan i Gunnarskog. Det var 3 mil till närmaste kyrka därför byggdes till sist kapellkyrkan. Minst besvärligt att ta sig till kyrkan var det under vintrarna, då en räcka av sjöar låg isbelagda.

Det var brukspatron John Mitander som 1841 hade anlagt ett järnbruk på hemmanet Bogens ägor, alldeles invid riksgränsen. Han lovade vid sockenstämman att stödja kyrkobygget. Den nya kapellförsamlingen innefattade hemmanen Bogen och Axland samt Mitandersfors bruk i Gunnarskogs socken samt Kyrkeskogen i Eda socken.

Bogens första präst var kapellpredikanten Johan Magnus Wessman som kom från Fredros. Det fanns ingen annan väg än en gångstig över berg och myror. Nils Bjerner var nummer fyra i ordningen och tog över predikstolen 1880 och stannade kvar i 22 år. Predikstolen skapades av Nils Olsson i Aplungsåsen, Västra Ämtervik. Bogen hade då 700 invånare. Mitandersfors järnbruk som anlagts 1841 blev inte den succé dess ägare hoppats på. Smidet las ner 1874 tills sist försvann all järnhantering i trakten. Jordbruket var magert så de flesta fick sin utkomst i skogen och tullarbete vid gränsen till Norge.

Kyrkan betydde mycket för befolkningen. I socknarna runt omkring gick de hellre till Bogen och kapellpredikanten för att döpa sina barn, än till de avlägset belägna sockenkyrkorna i Gunnarskog, Eda, Lekvattnet, Gräsmark och även i Vinger på norska sidan. 8 av 10 barn som döps är från grannsocknar! Ur värmlandsrötter.

I herdaminnet står det att Nils trivdes gott i församlingen där han och familjen stannade fram till 1902 då fortsatte han till Nyskoga.

Det tog tid innan jag fick tillgång till registret i Färlöv som jag med hjälp av nätet fått veta var en församlingen i Kristianstads län. En ort med anor långt tillbacka i forntiden och i Göingetrakten så man undrade lite om det fanns någon snapphane i släkten och att det var de anor som gjort min mamma och mig revolutionära. Kunde man ärva den lusten att revoltera mot att styras av överheten.

Vi tror gärna att vi och vår tid är unik särskilt vår dröm om frihet och demokrati, men sanningen är väl den att den är lika gammal som människan. Snapphanarna brydde sig nog inte om utifall de var danska eller svenska bara de var fria att sköta sig själva. Gränshandeln mellan Skåne och Småland hade alltid varit livlig, rädslan för att förlora sin frihet då makten i och med att Stockholm och Sverige tog över var nog stor. Köpenhamn låg längre ifrån Göinge och hade möjligen mindre uppsikt över vad som skedde i de östra delarna av Skåne.

När man väl börjar rota i saker så kommer minnena innan jag började med det här hade jag skrivit det mesta på en självbiografi och märkte att ju mer jag skrev ju mer mindes jag. Det var ju så att min mamma och jag varit ifrån varandra från oktober 1960 då jag var 7 år t o m februari 1970 då jag fyllde 17 år. Så just den här berättelsen om en präst i vår släkt som kommit från Skåne och blivit bekant med en Värmlandsprosts dotter som hade råkat bli med barn före äktenskapet var något jag hört innan jag hamnade i fosterhem för den finns inte i mammas dagböcker.

Var det kanske Nils som var den prästen? Det här är vad jag till sist fann:

Nils föddes 20 juli 1845 i Bjerlöf nr 1, Färlöf församling Kristianstad. Hans far var Åbo Pehr Persson och modern Sissa Olasdotter. Han tog studenten 1868 och prästvigdes i Stockholm i mars 1872, en kort tid var han i Gillberga sedan i Köla och Holmedal för att bli vice pastor i Torp 1 redan den 17/4 1873 . Där gifte han sig med prosten PN Myléns dotter Ingegerd den 31/10 1875 och fick barnen Ernst Viktor född 6/2 1876. Bror Ed1 vin föddes 16/12 1877 Gertrud Cecilia föddes 16 dec 1879 alla tre i torp Elfsborg

Så mellan bröllopet och Ernst Viktors födelse var det sex månader och folk kunde väl räkna då som nu. Att barnet föddes lite tidigt och om det inte varit fullgånget knappast hade överlevt utan de hjälpmedel vi har i dag är troligt. Hade en sån sak hamnat i skvallerpressen idag? Det var i alla fall en nybakad präst och en prostdotter som inte väntade till bröllopsnatten.

Nils var när han flyttade till Nyskoga 63 år gammal och fortsatte några år till som kapellpredikant där troligen predikade han i Norra Ny kyrka eftersom Nyskoga kyrka inte stod klar förrän på 1920-talet. Fick titeln EMERITUS 1921 då han 1922 gick han i pension vid 77 års ålder. Han avled 20 juli 1927 i Fagerås.

Samman med bilden på Nils fick jag hans herdaminne där kallas han och Ingegerd kärleksparet. De var ett populärt par i församlingen och var det också en anledning till att folk från andra församlingar gärna lät sina barn bli döpta i Bogen.

Sök och du skall finna

Mamma Gunilla hade lämnat efter sig flera dagböcker, men där fanns ingenting om morfar lappmarksdoktorn.

Nu i slutet på 90- talet hade datorerna och också internet utvecklats så att det gick att söka efter allt möjligt. Minns ni Alta Vista som Explorer krossade. Spray numera gogglar vi alla.

Under den långa depressionen på nittiotalet där många av oss gick utan arbete fick jag möjlighet att praktisera på komvux i Upplands Bro som lärarassistent samman med den lärare som undervisade i officepaketet och internet. Ibland sökte jag på namnet Bjerner, men det tycktes bara vara min schackspelande kusin Bror Bjerner som höll till där.

1998 fick jag jobb på Sisu ett studieförbund för idrotten. Vid millennieskiftet beslöts det att vi som ville skulle få köpa en dator genom arbetet och jag nappade naturligtvis. En av de bästa reformerna som jag anser är skamligt att borgarna tog ifrån oss. Det är en demokratisk rättighet att få en möjlighet till en dator och nu när allt läggs in på nätet ska inte de som är fattiga, inte har råd att köpa en till fullt pris kunna kolla sin pension, göra sin deklaration och betala räkningar mm.

Nu 2002 hade jag det jag behövde för att kunna söka mina och mina barns rötter. Men det som hände först den våren var att jag som vanligt sökte på namnet Bjerner i adressregistret eniro för att jag var nyfiken på om det fanns några fler i Stockholm. Jag fann faktiskt till min överaskning en med namnet Gunilla Bjerner i Stockholm. Spännande tyckte jag. Det var som om mamma hade återuppstått. Jag skrev ett brev till mammas namne med frågan vem är du och om du vill får du gärna ringa.

Gunilla ringde och vi träffades i Kungsträdgården. Gunilla och jag var tremänningar och hon kunde berätta lite om Marja som liksom mamma hade varit konstnär. Hon berättade också att det fanns en släkthistoria någonstans.

När jag kom hem funderade jag lite grann över en släkthistoria som inte alla med namnet Bjerner hade tillgång till, kunde man inte göra något åt det nu när det fanns internet, hemsidor att lägga upp den på nätet. Så i samma veva ringde min yngsta kusin Tomas och undrade om jag hade något om vår släkt som han kunde ge bort till hans bror Stefan som skulle gifta sig. Jag gav honom telefonnumret till Gunilla som ju kanske möjligen visste var släkthistorien fanns.

Den kvällen tog jag mig för att skriva några siffror på sökmotorn “1890”. Tänkte att eftersom Marja var född 1893 och Ingegerd 1897 så borde andra syskon vara födda före. Det jag ville nu var att försöka hitta Bjerners släkthistoria på egen hand och kanske lägga upp den på nätet så att alla även eventuella emigranter till Amerika skulle kunna hitta.

Vem var morfars far och mor kunde det finnas något på nätet?!

Spänningen steg när jag klickade på sök och flera länkar visade sig allt innehållande siffrorna 1890. Tre länkar ner stod det folkräkning. Bingolotto tänkte jag och ännu mera bingo när jag öppnade länken för där stod att de öppnat folkräkningen för år 1890 och för tre län.

Ett av länen var Värmland därifrån kom ju släkten enligt mamma Gunilla. Var det tur eller var det något annat. Ibland är vetenskapen lite tråkig när de talar om slump kan jag inte få tro att det var något eller någon som ville att jag skulle hitta det jag hittade när jag tog mig in på sidan för Värmlands län och skrev namnet Bjerner. Det var ju alla med namnet Bjerner som jag ville hitta. Ett namn visade sig på en rad. Namnet var “Nils Bjerner”. När jag klickade på det namnet visade sig det här:

BOGENS PRÄSTGÅRD

Kaplanpredikant
Nils Bjerner
f. 12/7 1845 Färlöf
Äktenskap 31/10 1875 Torp 1
Ingegerd Kristina Mylén
f. 11/1 1854 Persberget

Barn födda i Torp 2 Elfsborg

Ernst Viktor 16/2 1876

Bror Edvin 16/12-1877

Gertrud Cecilia 16/12 1879

Barn födda i Bogen

Sigrid Emilia 25/3 1882

Nils Gunnar 28/10 1886

Axel Gunnar Leonard 14/11 1888

Ruth Elisabeth 4/10 1890

piga: Kristina Andersdotter f 18/2 1869 Bogen

Alma Karolina f 7/1 1889 Eidswold, Norge

Det fjärde namnet var morfars Bror som ju också min schackspelande kusin hette. Morfars pappa var präst och morfar var född i Älvsborgs län. Att morfars far var just präst var för mig spännande och jag återkommer till varför längre fram.

Nå tack vare det faktum att man velat lämna ut en gammal folkräkning från 1890 och tagit med bland tre län Värmland så hade jag hittat det här. Var det morfar eller kanske var det hans far som ville att jag skulle hitta dem som tyckte idén att lägga upp vår släkts historia på nätet var intressant. Sök och du skall finna passade bra på rubriken när huvudmannen och den som kanske var den första med namnet Bjerner i vår ätt var präst.