Igår besökte jag arkivet försökte få ut bilder, men tyckte att deras system verkade gammaldags. Hittade dock en del spännande i geneaologiska föreningens klipparkiv. Födelse-död och äktenskapsannonser för en del ur familjen Bjerner. En fin runa över morbror Bo Bjerner. Kanske en förening värd att bli medlem i. 

Vad tycker släkten Bjerner om en släktförening på nätet? Vi har väl inget att skämmas för och har vi det så är det väl av vikt att vi delar det med varandra. Ibland känns det som att vi bara ältar gammalt dumt som Ingegerd morfar Brors mammas sorg över att hennes far Per Niclas kallade henne en syndfull kvinna. Det var länge sedan i en annan tid och kanske beroende på att då krävdes det inte mycket att kallas syndfull. 

Jag och min mamma blev utsatta av en del för samma moral så sent som på femtio- och sextiotalet av den enkla anledningen att jag var utomäktenskaplig. Mina föräldrar levde samman utan att vara gifta.

Kanske var det därför som barnavårdsnämnden inte tyckte jag skulle bo hos min pappa när mamma blev sjuk utan behövde en till ytan perfekt svensk familj att växa upp i?

Jag tycker släkten Bjerner liksom min pappas släkt har mycket att vara stolta över. Det finns en grundläggande humanistisk inställning som runan över morbror Bo berättar om. Han tyckte inte synd om sig själv för att han fick polio och blev närmast totalförlamad. Han gjorde det till sin livsgärning att förbättra hjälpmedel åt funktionshindrade. 

Ibland var han nog inte så glad kan aldrig för en oberoende släkt vara trevligt att för resten av livet vara totalt beroende av andra, men kanske var det behovet av oberoende som var en drivfjäder. 

Kommer när jag kommer hem från Kungliga biblioteket där jag tänker se om det finns någon intressant tidning att kika i lägga upp en Bjerner Edvardson grupp på Facebook hoppas någon vill vara med mer än jag.