Vaktparaden är väl ett riktigt sommartecken. Det är väl skönt att dem bara ska till slottet för vaktombyte. Skönt med fred och slipper det där som sker långt bort men tack vare TV alltför nära. Hemskt det som pågår i Syrien och den höra den uppgivna känslan att ingen bryr sig om oss inte ens andra araber. Det var känslan som folket i Sarajevo uttryckte för inte så länge sedan bristen på intresse.

Alla demonstrationer mot kriget i Vietnam, mor apartheid. Det är viktigt att visa vårt engagemang  genom att visa oss på gator och torg. Det är för få så idag gjorde jag som jag brukade göra på sjuttiotalet. Några kronor i bössor och mitt namn på en protestlista rörande en fängslad person i Ungern.

Egentligen krävs det så lite för att uttrycka en åsikt ett engagemang. 

Nu ska jag skriva min bök om morfar lappmarksdoktorn, hans bröder och mormor. Kanske kan ge någon av våra dagars läkare något att tänka på. Morfar Bror Bjerner tänkte inte på sin bekvämlighet att kanske karriärmöjligheterna var bättre som läkare i Värmland eller kanske i Stockholm där han ju träffade mormor samma sommar som det var OS i Stockholm. Han ville hjälpa dem som bäst behövde hans kunskaper som läkare och det var därför han gav sig av till fjälls i Västerbotten. 

Jag har hört att det är svårt att rekrytera läkare till Västerbotten och Norrbotten numera. När morfar var där i 1900 talets början fanns knappt vägar, elektricitet och järnväg. 

De som reste norrut för att göra en insats tog sitt yrke på allvar. Alla var de inte rasbiologer. Det ska bli spännande och roligt att få berätta deras historia.