Torstenssons

Otto med dotterson Carl Herman och ädsta dotter Märta. året är 1893. Fem år senare var Otto död.

Lite mer om Livmedikus Anders Otto Torstensson kallad Otto.

I Skaraborgs läns tidning lördagen den 26 mars 1898 fanns följande runa över farmors morfar

Livmedikus Anders ”Otto” Thorstensson

I onsdags avled före detta överläkaren vid Mössebergs kuranstalt medicine doktor.

Anders Otto Thorstensson på egendomen Persberg vid Skövde, 66 år gammal.

Thorstensson var född i Näsinge, Bohuslän, blev student i Uppsala 1851, med. lic.1858, kirurgie magister och med. dir. 1859.

Ur boken om Mösseberg.

Sedan han på skilda ställen här i landet praktiserat som läkare, antogs han 1859 till stadsläkare i Askersund. På kort tid vann han här ett kolossalt förtroende därifrån för att överta intendents-och överläkarbefattningen vid Mössebergs vattenkuranstalt. På hösten 1869 flyttade han till Göteborg, där han såsom praktiserande läkare var bosatt till 1891, då han flyttade till den av honom inköpta gården i Persberg vid Skövde.

D:r Torstensson var tvenne gånger gift första gången med en dotter till framlidne prosten Collander i Näsinge och andra gången med en syster till den första hustrun. Han hade i båda äktenskapen 15 barn, varav 7 dött i unga år,

Från trycket han utgivit flera, arbeten omfattande såväl läkarvetenskapen som politik och lantbruk.

Doktor Torstensson var en begåvad, praktisk och duglig läkare, De sista 10-15 åren ägnade han sig så gott som uteslutande åt lungsoten och dess behandling.

Ottos far var brukspatron på Sundby gård i Näsinge. Det var där Otto mötte sin blivande hustru. John Collander fadern till de båda systrarna Amalia och Hilma var kyrkoherde i Näsinge. När Otto flyttade till Göteborg bosatte de sig på Norra Hamngatan 22, där första hustrun min farmor Brittas mormor Amalia avled 1873 i något som beskrivs som inflammation. Han gifte om sig med Hilma som kallades halvmormor av min far.

Claes Herman Beckman farmor Britas far skrev dagbok och då han berättar om lite om en influensa i januari 1890 som väl de flesta av oss glömt men som var något som doktor Torstensson fick hantera på bästa sätt utan tillgång till vare sig vaccin eller annat.

Ellen med Kärven Johannes med lien — Ellen och Johannes från Åsle Tå, Falebygden.

“Ladug. Adolf hade blifvit liggande i “flunsan”, eller hvad nu alls denna besynnerliga “Ryska snufva” eller “Influensa” alls kallas. Här har varit vådligt första dagarna i januari. Trodde det var Tyfus eller reumat.-feber. Efter 3 1/2 veckor var jag återställd. Så länge äro ej många sjuka- tror jag. För tjenarne har det gått öfver på 3-7 dagar utom Ljungqvist, som nyårsafton fick lunginflammation och ännu ej är återställd. För barnen har det snart gått öfver. August tycks ej hafva haft den, Gullan knappast märkbart.”

Ottos barn Märtha gifte sig med Claes Herman och de levde sina liv i Sörbylund med sina 9 barn. Två avled unga. Ingmar dog i Spanska sjukan 1918. Två av Märthas helsystrar Börti gift med Ingenjör Karl Sigfrid Bergmark och bosatt i Stockholm. Maria var gift med Karl August Strerner som var Kapten hade före giftet med Maria varit gift Johanna Maria Berndtsdotter och sonen Sixtus flyttade till Massaschusetts 1916 och gifter sig med en skotska Isabella MacDonald. Mer om dem senare.

Otto gifte sig en andra gång med Hilma Collander. Syster till Amalia och fick fyra barn med henne. Hilma var alltså moster till Märtha. Hans, Siri, Margareta och Halvar var inte bara halvsyskon utan också kusiner. Margareta blev inköpare av mode i Paris. Hilma levde fram till 1924 i Persberg, Våmb.

Pappa Ragnar Edvardsons historia!

Skolgång

Samskolan, Mariestad

Pappa Ragnars första skoltid i Mariestad. Här gick han och tog realen 1924-1933. Sedan blev det att resa till Skara och läroverket där.

Den här bilden är på klass LI3 läroverket i Skara. Om man ska utgå ifrån mössorna så bör det vara realen. Pappa Ragnar Edvardson som står längst bak tillsammans med resten tog studenten 1936.

Samma år 1936 i Mariestad berättar på om en brand på senvintern. Mouchard och Karl- Henrik( pappas äldsta bror) gjorde succé med en låda spritvaror som dom kom bärande med. Inga ledsamheter på det hållet inte. Nå. En spärr blev nu som sagt satt för eldens vidare framfart. Och polishuset som låg alldeles intill den sprakande eldhärden och som därför ute putsen klarade sig med ett nödrop. En liten låga listade sig upp till polishusets takås men upptäcktes och tuktades med lite kallt vatten. Det tyckte inte Badden om. Han stod hela tiden och hejade på lågorna. Alltihopa fick brinna, utom ”Henriksson”. När den sensation jag väntat uteblev, somnade jag av efter att ha vistats vid brandplatsen i tre timmar. Kallt var det förresten också den kvällen så det var skönt att komma hem. Nästa dag fick man en klar uppfattning om hur pass häftigt elden gått fram. Väggarna i kåken stod kvar som svedda kulisser och innanför dem låg allt i en enda röra. Förresten hade det ymnigt på spolade vattnet frusit och isat hela byggnaden så att den såg ut som ett sagoslott med egendomliga istappar, och is dekorationer och kakelugnar hängande nästan fritt i luften och nakna eld gångar med ängsligt övergivna skorstenar.

Något annat att förtälja? Jo, jag har haft lov från skolan en hel vecka, förra veckan, och hade det härligt hemma. Karl Henrik. var skadad i benet och varje dag fick jag bära upp och ned honom, för att han skulle få vara med uppe hos oss. Han skulle försöka reda si på egen hand nu, när jag rest, sa han. Det kändes egendomligt att bära honom som ett litet barn på ryggen. Men han var för alldeles ganska tung och rädd var jag för varje gång jag tog honom på ryggen. Karl Henrik. är förresten fruktansvärt grov i överkroppen och lika stark i armarna som Ingmar, fast han aldrig fått ta ett riktigt tag. Det är verkligen bedrövligt att han skulle bli lam i benen. Med en frisk kropp skulle han varit en ståtlig man och antagligen nu officer på skaraborgarna. Hans håg låg däråt. Och nu är han bara en liten klockmakare som sitter och pillrar med små hjul och spiraler. Det ska vara ett göra för en karl det. Fy attan! Men han kallas visst fabrikör så en titel har han ju. Det lär vara en tröst för honom.
Bertils andliga nit räckte med nöd över helgen. Han har fått prata stup i ett, stup i ett och det är inte så lätt att få inspirationen att strömma på en jämnt och regelbundet. I synnerhet inte för en natur som Bertil.

Farbror Karl Henrik var optiker och hade en verkstad i Mariestad.

Långfredag

Gunvor var i Åsle några dagar och kom hem med mycket upplevelser att omtala att hon ideligen satte i halsen. Annars var det riktigt rörande att få höra om de gamla åslebornas stilla liv. Den världen glömmer man inte. Det är att ha upplevt något rikt och stort det, att fått vara kvar bland människorna därnere. I synnerhet som barn. Gärna skulle jag velat haft min ungdomstid förlagd dit. Det är något gammalmodigt tryggt och stabilt över det folket. Och den bygden, sedan bussar och bilar dagligen börjat rulla förbi på landsvägen och någon gång en flygmaskin surrar fram över slättbygden. Det är som om själva jorden inte skulle kunna glömma att den tidigast nåddes av kulturen och först gav skördar. Den är märkvärdigt storvulen och mäktig. Tillbaka till dagens diskussionsämne: skrivningarna.

Åsle för längesedan

Why can’t you understand that I want to understand you.

We continued talking after a good nights sleep. In Westgermany he heard about Sweden and began dreaming of imigrating here because here you were not judged by the color of skin.

Did you really believe that, I wondered very surprised. I was a blue eyed Swedish blonde supposedly stupid thanks to Marilyn Monroe but sadly my knowledge of my people and the existence of race biology. Tony didn’t answer instead he said.

How are you who is not black ever going to understand how it is, Tony said. I was born black and can never pretend that I am anything else.

And why do you have to pretend that you are something that you are not. I want to understand what it’s like being you. I was mobbed in school because my mother was sick and taken in to a mentalhospital, it wasn’t fun. Nothing I can help. I just can’t let that rule my life.

Why some Swedes think they are superior over others I don’t know but I would like to know. And it’s sad that people in this world think they know you because you are black, me because of just being a woman. By the way weren’t you disappointed when you came here with such high hopes. He nodded.

It didn’t help trying to involve the trouble that women go through in our relationship with men. Sometimes even seen as lesser beings. I am a stupid blond whose words are not heard by men and a few women who speaks over ones head. Still he kept saying that I don’t understand.

Why sharing something which happend long ago maybe because Afroswedes and some folks in the USA still are convinced that I who is still white can’t understand what it means being black. That I am a human being who has the ability to put myself in other peoples situation to feel other peoples paint, grief being killed, beaten only because of color of skin that does not matter. I often withdraw because it is difficult when no matter what I do or say I am white which means I don’t know what it means being black.

One of Martin Luther King’s dreams was to not be judged by color of skin only by character. I had heard that first speech already in 1963 not understanding every word. My English wasn’t all that good was after all only ten. Thought it was a bit stupid to judge people by color of skin. Being certain that it must be more to us than that. Something my mothers art and my fathers poetry had told me.

All across the world is shown that to police, governments so on so forth that Black lives still matters less than white lives. That is not how it should be. At this first moment Tony didn’t listen, but his point of views triggered my arguments and I also searched for knowledge. Some activists among black people meant that men’s fight for his rights was more important than women. Why can’t we fight together for a cause that should be our birthrights. So did the radical white Swedes think in the seventies.

After I had been to the bathroom I lay down by his side and touched his back with my fingertips. I noticed saw some very light strings on his back and butt, I asked what it was for scares.

I was in a foster home when I was 11 years old. The woman was white. This was in Philadelphia. She whipped me with an electric cord if I had not left her house spotless.

This was not the only ugly story from Philadelphia he shared with me next night he spoke of death sins. The Catholic church in Philadelphia were he had been a quire boy had told him that when he died he would find himself in purgatory were he would burn for millions of years for every little sin. Sounded strange to me wasn’t it something called confession were you were forgiven. Not death sins he meant and the worth sin you could commit were being born black.

There was his awful feelings coming from about being black. Outside of the Catholic Church there in the forthies and fifties were “Whites only” signs, so I could understand him, but did not want him to believe in that. I was not about to say what most Swedes would say that God doesn’t exist that I can’t say. What I did say was that if I was God I would prefer a black church to any other church out the gospel that’s often is sung there comes faith and you know Tony in Ethiopia Jesus is black. Something so wrong with that Catholic church’s teaching.

We did have a good cuddling and fell a sleep. That was the first nights of our lives together.

Doktorn i Askersund och Mössebergs kuranstalt var kom han ifrån?!

Enligt alla källor var farmor Britas morfar Anders Otto Thorstensson född 3 januari 1832 i Sundby Gård. Han var son till Brukspatron Olof Thorstensson och Johanna Maria Hansdotter. Han kallades Otto och när han avled 23 mars 1898 i Våmb hade ännu ingen bot för TBC upptäckts. En sjukdom som han forskade på och använde sin tid på kuranstalten för att finna en bot till.

Bohuslän

Ett av Sveriges vackraste landskap som blev svenskt 1658 efter att Karl den X Gustaf och hans karoliner hade tågat över isen vid lilla och Stora Bälten, Numera är Bohuslän bland våra populäraste turistorter, men då när Otto föddes i gården i Näsinge var det ett av Sveriges fattigaste. de flesta försörjde sig på fiske, stenhuggeri och lantbruk.

Ottos farfar var den första som bodde på Sundby Gård. Han hette Thorsten Andersson född 8 december 1767 farmor var och Sigrid Olsdotter född 29 september 1777. De var också barnfödda i kommunerna i nordligaste delarna som Lommeland och Skee. De flesta i släkten var vanliga bönder där den vanligaste dödsorsaken för barn var mässling. För vuxna och barn var det smittkoppor och lungsot (TBC). Thorsten hade titeln bruksförvaltare och disponent.

Thorstens föräldrar var Anders Nilsson och Gunilla Torstensdotter. De var alla bohuslänningar från samma trakt där huvudorten var och är Strömstad. Ottos mamma Johanna Maria Hansdotter föddes 7 juni 1809 i Hästeske en gård i församlingen Skee. Hennes föräldrar var bonden Hans Halvordsson född 29 oktober 1777 i Hästeske gift med Märtha Catharina Hagelin född 18 januari 1787 i Bunäs i Kila. Hennes förädrar klockaren Bengt Hagelin och Maria Jonasdotter Lander båda från Värmland, De kom till Skee redan 1801. Var det kanske sillen som helt plötsligt gjorde Bohuslän rikt ett slags klondyke. Hit kom mot mitten och slutet av seklet vår nya kungaätt Bernadottarna och gjorde landskapet till ett mål för överklassens turister. Det var kanske det som skulle komma att påverka Ottos karriär.

Otto läste till doktor och när han var utexaminerad gifte han sig med kyrkoherde Johan Collander och Maria Charlotta Signeul på Näsinge prästgårds äldsta dotter Amalia Mari Charlotta den 14 okt 1859.

Paret flyttade till Askersund där Otto fått anställning som Provinsialläkare. Här föddes deras äldsta dotter Märtha 1860 och 9 barn till varav 5 av dem inte blev äldre än 6 år. De lär ha haft tbc även om det i dödsattesterna står andra dödsorsaker. Liksom vår nuvarande pandemi var det inte alltid så lätt att avgöra men troligtvis gjorde tbc: n att ens immunförsvars försvagades.

På hösten utannonserades från Mössebergs nya kuranstalt en läkartjänst, som tilldelades Otto. Han blev även anstaltens VD. 1869 bosatte sig familjen på Norra Hamngatan 22 i Göteborg.

Vet du om att mormor din en gång såg Karl XV. Det var hans sista resa i livet. Han skulle till Tyskland, till de varma källorna i Aachen. Han passerade då Ranten och min far fick bud om att infinna sig där. Jag var med, när tåget så stilla och ljudlöst gled in på Rantens Central där tågen väsnades så annars.

I ett fönster satt kungen pergamentsgul i ansiktet, svarthårig och vacker som han var. Min far möttes av en kammarherre och gick då in till kungen. ”Jag skulle bra gärna vilja stanna här hos dig, sa kungen till min far, ”men mina läkare säger att jag måste resa utrikes.” De tog farväl och min far önskade kungen hälsa på resan. Sedan dog han på hemvägen (d. 1872) i Malmö tror jag. —

Otto berättade: “Sedan man anlänt till Rantens station lämnar man kontramärket på sina reseeffekter till den vid tåget närvarande livréklädde Mössebergskusken, som på anstaltens ansvar uppforslar desamma till anstalten. Man aktade sig för att låta personer, som vid stationen erbjuda sig att bära sakerna eller utbjuda rum, få något med sig att göra. Oförsynt prejeri blir deraf vanligen följden. Omnibus är alltid vid stationen till mötes. Önskas sjukbårar, droskor eller heltäckta vagnar, bör kamrerarekontoret derom först underrättas. Anstalten har flere olika ekipager, som till halfva priset mot det som de vid stationen sig uppehållande åkarne begära, forsla kurgästerna till och från anstalten. Tvenne nätta ponnyekipager få af kurgästerna mot några öres afgift användas för resor till och från anstaltens barrskogspark med sin sanatoriebyggnad, liggande på Mössebergs platå.” Det går att hitta mer i boken jag nämnde.

Dödsannons… I onsdags avled f.d. överläkaren vid Mössebergs kuranstalt medicine doktor. Anders Otto Thorstensson på egendomen Persberg vid Skövde, 66 år gammal. T. var född i Näsinge, Bohuslän, blev student i Upsala 1851, med. lic.1858, kirurgie majister och med. dir. 1859. Sedan han på skilda ställen här i landet praktiserat som läkare, antogs han 1859 till stadsläkare i Askersund. På kort tid vann han här ett kolossalt förtroende därifrån för att överta intendents-och överläkarbefattningen vid Mössebergs vattenkuranstalt. På hösten 1869 flyttade han till Göteborg, där han såsom praktiserande läkare var bosatt till 1891, då han flyttade till den av honom inköpta gården i Persberg vid Skövde. D:r Torstensson var tvenne gånger gift första gången med en dotter till framlidne prosten Collander i Näsinge och andra gången med en syster till den första hustrun. Han hade i båda äktenskapen 15 barn, varav 7 dött i unga år. Från trycket har han utgivit flera, arbeten omfattande såväl läkarvetenskapen som politik och lantbruk. Doktor Torstensson var en begåvad, praktisk och duglig läkare, De sista 10-15 åren ägnade han sig så gott som uteslutande åt lungsoten och dess behandling.

Persbergsvillan uppfördes av läkaren Otto Torstensson som tidigare arbetat vid Mössebergs kurort i Falköping. Enligt uppgift är Persberg en kopia av den villa han bodde i på kurorten. På Persberg lär Torstensson ha ordinerat patienter att sitta och andas in den svavelodioxidhaltiga röken från Carlsro kalkbruk som då ansågs hälsobringande. Persberg är bytt i utpräglad panelarkitektur med fasade av liggande fasspontpanel som fältindelats med horisontella och vertikala listverk. Det livfulla taket har kraftiga språng burna av profilerade konsoler och vertikla listverk. Det livfulla taket har kraftiga språng burna av profilerade konsoler och är idag täckt med falsad plåt. Hörntornet är alltjämt klätt med tidstypisk fjällbeklädnad. Andra karakteristiska detaljer är de rikt ornerade fönsteromfattningarna och snickeridetaljerna i gavelrösten. Villan har en fri planlösning, som vid byggnadstiden började ersätta de sedan länge vanliga salsplanerna.

Hej. Snart är det jul igen!

Om några dagar har min far Ragnar varit död i 5 år. Min farfar Karl Edvard i 83 år. Funderar ibland på det här. Farfar har jag lärt känna tack vare pappa som berättar om honom i sina dagböcker. Han ger en bild av hur det var att förlora honom samma år som han tog studenten och ger sig iväg till Uppsala för att studera.

Min pappa och jag förlorade kontakten totalt när han flyttade till Landskrona med sin dåvarande hustru. 2006 ringde han mig från Falköping och vi möttes igen och någonstans fann vi varandra igen. 2013 flyttade jag till Falköping och lyckades få ett år med honom.

Min släktforskning på min pappas och min mammas sida har visat på en blandning av folk från olika delar av landet och också utifrån Europa. Funderar på det här med jul. Har vi inte blivit influerade av Disneys jul. När vi pappa, mamma och jag samman med min halvbror firade jul på Norrtullsgatan i Stockholm på femtiotalet så hade vi levande ljus i granen, vi hade ett flaggspel med flaggor från hela världen (nu finns det bara svenska flaggan på flaggspelen). Hur många idag använder röd lack för till julklapparna. Runt om i landet hade vi olika traditioner. SD försöker tala om för oss vad som är svenskt även om deras ledare från Blekinge inte har varit svensk före 1600 talet. Hur många förutom skåningar äter spättekaka.

Jag tror ju att det vi minns som traditioner har att göra med hur vi firade jul när vi var barn.

Den här julen liksom de senaste jularna tittar jag gärna på dåliga julfilmer. Äter skinka (kravmärkt) och läser någon bra bok. Mina barn och barnbarn finns i Stockholm liksom i USA så vi hör av oss via mail, sociala medier och sms. Jag tycker även om att titta på sådana där jesusfilmer som tidningarnas recensenter dissar. Tyvärr jag kan inte kalla mig riktigt kristen eftersom jag inte tror att Jesus var guds son. För mig är det människan Jesus som är intressant. Det har jag ärvt av båda mina föräldrar.

God Jul och Gott Nytt år.

Edith

En blogg med förhinder

Har inte haft så mycket tid att blogga, dagboksanteckningarna som min far lämnade efter sig tar stora delar av min tid. Han blev 97 och mycket hände i hans liv som han skrivit ned var och varannan dag sedan 1936 då han var 18 år. Det är spännande att ta sig igenom men det tar tid. Nu är det redan februari 2016 och hans begravning var för drygt ett år sedan.

Släktforskar ju också samtidigt och funderar på det där med DNA, men tänker också att det är minst lika intressant att forska i människoöden som ligger närmare som farfar, farmor, morfar, mormor.

Jag återkommer om några dagar med mer input.

Edith Bjerner

En Sörbylunds kanna från Danmark?

Först vill jag be om ursäkt för att det var alltför lång tid sedan jag skrev på min blogg. Det är så mycket annat i ens tankar när någon har dött och allt som måste göras.
Min bror, brorsdotter och jag har jobbat ett par dar med att gå igenom alla grejer som finns och en del är väl inte mycket att ha medan annat gör mig nyfiken och frågande över.
https://edithbjerner.com/wp-content/uploads/2015/03/graddsnipa-1.jpg?w=26515/03/graddsnipa-1.jpg?

https://wordpress.com/post/46816533/new/#

Vi är mest intresserade av hur gammal den kan vara. Kanske någon dansk person kan tänkas känna till den.

En Amerikan kom till Sverige

Vi minns förintelsen?!

Idag minns vi Auschwitz. Jag och mina syskon har minnen av en överlevare. En stark kvinna, mamma till Martin, Elisabeth, Daniel, Miriam och Simon. Cordelia Edvardson vann stora journalistpriset som är vår motsvarighet till pulitzerpriset. Flera böcker skrev hon, Bränt barn söker sig till elden, Jerusalems leende bland annat. Hon finns inte med oss längre, men vi får ändå inte glömma henne.
I utländsk media kallas hon ofta Sveriges internationellt mest kända journalist. Hon var kvinna och flykting precis som så många andra idag. Cordelia inte bara överlevde förintelsen hon lyckades med sina berättelser göra oss medvetna om den liksom många andra överlevare.
Ett exempel som visar på den oerhörda idiotin bakom det som skedde då och som en del ännu tror på att man kan döma en människas förmåga efter rasbiologins kvasivetenskap.

Vi kan och bör också använda den här dagen till att minnas Katarina Taikon, Rosa Parks, Martin Luther King, Nelson Mandela mfl.

Tankar en vinterfredag i Falköping.

Idag har det varit en vacker vinterdag. Scannat en bok från 1941 efter en kort tur till affären. P1 berättar om allt som sker i världen?! Det är terrorister, krig, busiga homo erectus som utplånar sabeltandade tigrar, Spanarna var lite tråkiga idag. Tittade på TV play om rasbiologiska institutionen i Uppsala och samerna. Idag är det romerna som gäller. Och nu håller vi på med att designa gener. Har något egentligen förändras utom kanske vokabuläret.

En del drömmer ännu om den perfekta människan och jag och mina syskon har just begravt en inte alls särskilt perfekt människa. Han var inte alltid lätt ha som far, men ingen av oss skulle vilja ha en annan pappa. En spännande, underbar, begåvad, vacker, kramgo man var han. Perfekt kära vänner blir ofta tråkigt, livlöst.

Vi kan skicka rasbiologin men inte slänga bilderna på alla de vackra människorna. Det finns något positivt i det oerhörda att de samer som berövats sin kultur kan finna ut alla de olika dräkter som fanns. Och vi kan inte heller slänga bort det där för historieförfalskning är farligt.

Pappa med sitt ariska utseende skulle om nazisterna tagit över Sverige kanske ha blivit påtvingad ett avelsprogram som hörde till det som hette “livsrum”. Dit skickades män med ett perfekt ariskt utseende för att agera avelshingstar för speciellt utvalda tyska flickor. De skulle skapa den nya perfekta rasen.