Västgöten blev värmlänning

Det som skedde redan 1849 var att kusinerna Per August Beckman och Petronella Charlotta Warodell gifte sig. Det har jag redan kort berättat, men nu vill jag koncentrera mig på Pellas föräldrar som ju var Per Magnus och Hedda Warodell. I Lasse Warodells brev kallar han sin bror Per så det får han heta. Tyvärr finns inga bilder på dom.

De bodde bl a på Forshaga Säteri i Grava socken, och deras barn blev på så vis värmlänningar, En av August och Pellas barn har tack och lov lämnat efter sig minnesanteckningar. Hon var döpt Ingeborg Hildegard Sofia och var äldsta barnet. Kallades Hilda.

Hilda mindes ett möte 1861:

Det var sista gången vi såg morfar Per Magnus Warodell, som varit bruksförvaltare på Forshaga, sedermera lantbrukare och slutade som handlande i Karlstad. Han hade genom borgen förlorat avsevärt, enligt dottern Hedda Warodell. ( Per avled på Hult Säteri i Grava socken 1863).

Lasse berättade kortfattat om broderns konkurs. I en tidningsnotis berättas kortfattat om den inget om vem han gått i borgen för mer längre fram. Per och Hedda fick flera barn förutom Pella. I slutet av livet bodde Pella och Hedda tillsammans i Rosa Huset i Skövde.

Pers hustru Hedvig ” Hedda” Sophie Branzell var dotter till Bengt och Anna Gustafva Branzell och växte upp i Glänne församlingen hette Alster. Här fanns järn och därför många bergsmän sedan flera hundra år tillbaka. Det var inte bara valloner som flyttat hit utan även finländare. Namnet Branzell kom från ett hemman i Brandsbohl. Det var troligtvis ursprungligen finskt kanske från Savolax på 1500talet.

Hedda var syster till Emanuel Branzell som en del påstod var förlagan till Gösta Berling, Selma Lagerlöfs skapelse, men jag tror nog att Selma skapade Gösta med inspiration av alla möjliga präster som fanns i hennes närhet, som exempelvis min morfars morfar PN Mylén. Hedda var också syster till Christina Gustafva som var Gustaf Frödings farmor. Vi med rötter i Värmland är mer eller mindre släkt med de värmländska 1800 tals poeterna i mitt fall även med Erik Gustaf Geijer. Heddas mamma Anna Gustafvas farmor var Sara Maria Geijer. Släktskapen är ändå ganska långt ifrån.

Släkten Geijer var invandrad under 1600-talets krig från Österrike. Vår Geijer var Christoffer dä titulerades Bergmästare men var också kronoinspektör och kopparinköpare. Christoffers hustru Dorothea de Besches far hette Gillis och var slottsarkitekt. Ett av de slott han arbetade med var Nyköpings Hus. Gillis var invandrad från Liége i Belgien.

Man blir glad bara av att hitta bilder på släktingar från 400 hundra år tillbaks. Welam var farbror till Dorothea. Jag återkommer i nästa blogg.

• Släkthistoria
• Warodell