Enligt alla källor var farmor Britas morfar Anders Otto Thorstensson född 3 januari 1832 i Sundby Gård. Han var son till Brukspatron Olof Thorstensson och Johanna Maria Hansdotter. Han kallades Otto och när han avled 23 mars 1898 i Våmb hade ännu ingen bot för TBC upptäckts. En sjukdom som han forskade på och använde sin tid på kuranstalten för att finna en bot till.

Bohuslän

Ett av Sveriges vackraste landskap som blev svenskt 1658 efter att Karl den X Gustaf och hans karoliner hade tågat över isen vid lilla och Stora Bälten, Numera är Bohuslän bland våra populäraste turistorter, men då när Otto föddes i gården i Näsinge var det ett av Sveriges fattigaste. de flesta försörjde sig på fiske, stenhuggeri och lantbruk.

Ottos farfar var den första som bodde på Sundby Gård. Han hette Thorsten Andersson född 8 december 1767 farmor var och Sigrid Olsdotter född 29 september 1777. De var också barnfödda i kommunerna i nordligaste delarna som Lommeland och Skee. De flesta i släkten var vanliga bönder där den vanligaste dödsorsaken för barn var mässling. För vuxna och barn var det smittkoppor och lungsot (TBC). Thorsten hade titeln bruksförvaltare och disponent.

Thorstens föräldrar var Anders Nilsson och Gunilla Torstensdotter. De var alla bohuslänningar från samma trakt där huvudorten var och är Strömstad. Ottos mamma Johanna Maria Hansdotter föddes 7 juni 1809 i Hästeske en gård i församlingen Skee. Hennes föräldrar var bonden Hans Halvordsson född 29 oktober 1777 i Hästeske gift med Märtha Catharina Hagelin född 18 januari 1787 i Bunäs i Kila. Hennes förädrar klockaren Bengt Hagelin och Maria Jonasdotter Lander båda från Värmland, De kom till Skee redan 1801. Var det kanske sillen som helt plötsligt gjorde Bohuslän rikt ett slags klondyke. Hit kom mot mitten och slutet av seklet vår nya kungaätt Bernadottarna och gjorde landskapet till ett mål för överklassens turister. Det var kanske det som skulle komma att påverka Ottos karriär.

Otto läste till doktor och när han var utexaminerad gifte han sig med kyrkoherde Johan Collander och Maria Charlotta Signeul på Näsinge prästgårds äldsta dotter Amalia Mari Charlotta den 14 okt 1859.

Paret flyttade till Askersund där Otto fått anställning som Provinsialläkare. Här föddes deras äldsta dotter Märtha 1860 och 9 barn till varav 5 av dem inte blev äldre än 6 år. De lär ha haft tbc även om det i dödsattesterna står andra dödsorsaker. Liksom vår nuvarande pandemi var det inte alltid så lätt att avgöra men troligtvis gjorde tbc: n att ens immunförsvars försvagades.

På hösten utannonserades från Mössebergs nya kuranstalt en läkartjänst, som tilldelades Otto. Han blev även anstaltens VD. 1869 bosatte sig familjen på Norra Hamngatan 22 i Göteborg.

Vet du om att mormor din en gång såg Karl XV. Det var hans sista resa i livet. Han skulle till Tyskland, till de varma källorna i Aachen. Han passerade då Ranten och min far fick bud om att infinna sig där. Jag var med, när tåget så stilla och ljudlöst gled in på Rantens Central där tågen väsnades så annars.

I ett fönster satt kungen pergamentsgul i ansiktet, svarthårig och vacker som han var. Min far möttes av en kammarherre och gick då in till kungen. ”Jag skulle bra gärna vilja stanna här hos dig, sa kungen till min far, ”men mina läkare säger att jag måste resa utrikes.” De tog farväl och min far önskade kungen hälsa på resan. Sedan dog han på hemvägen (d. 1872) i Malmö tror jag. —

Otto berättade: “Sedan man anlänt till Rantens station lämnar man kontramärket på sina reseeffekter till den vid tåget närvarande livréklädde Mössebergskusken, som på anstaltens ansvar uppforslar desamma till anstalten. Man aktade sig för att låta personer, som vid stationen erbjuda sig att bära sakerna eller utbjuda rum, få något med sig att göra. Oförsynt prejeri blir deraf vanligen följden. Omnibus är alltid vid stationen till mötes. Önskas sjukbårar, droskor eller heltäckta vagnar, bör kamrerarekontoret derom först underrättas. Anstalten har flere olika ekipager, som till halfva priset mot det som de vid stationen sig uppehållande åkarne begära, forsla kurgästerna till och från anstalten. Tvenne nätta ponnyekipager få af kurgästerna mot några öres afgift användas för resor till och från anstaltens barrskogspark med sin sanatoriebyggnad, liggande på Mössebergs platå.” Det går att hitta mer i boken jag nämnde.

Dödsannons… I onsdags avled f.d. överläkaren vid Mössebergs kuranstalt medicine doktor. Anders Otto Thorstensson på egendomen Persberg vid Skövde, 66 år gammal. T. var född i Näsinge, Bohuslän, blev student i Upsala 1851, med. lic.1858, kirurgie majister och med. dir. 1859. Sedan han på skilda ställen här i landet praktiserat som läkare, antogs han 1859 till stadsläkare i Askersund. På kort tid vann han här ett kolossalt förtroende därifrån för att överta intendents-och överläkarbefattningen vid Mössebergs vattenkuranstalt. På hösten 1869 flyttade han till Göteborg, där han såsom praktiserande läkare var bosatt till 1891, då han flyttade till den av honom inköpta gården i Persberg vid Skövde. D:r Torstensson var tvenne gånger gift första gången med en dotter till framlidne prosten Collander i Näsinge och andra gången med en syster till den första hustrun. Han hade i båda äktenskapen 15 barn, varav 7 dött i unga år. Från trycket har han utgivit flera, arbeten omfattande såväl läkarvetenskapen som politik och lantbruk. Doktor Torstensson var en begåvad, praktisk och duglig läkare, De sista 10-15 åren ägnade han sig så gott som uteslutande åt lungsoten och dess behandling.

Persbergsvillan uppfördes av läkaren Otto Torstensson som tidigare arbetat vid Mössebergs kurort i Falköping. Enligt uppgift är Persberg en kopia av den villa han bodde i på kurorten. På Persberg lär Torstensson ha ordinerat patienter att sitta och andas in den svavelodioxidhaltiga röken från Carlsro kalkbruk som då ansågs hälsobringande. Persberg är bytt i utpräglad panelarkitektur med fasade av liggande fasspontpanel som fältindelats med horisontella och vertikala listverk. Det livfulla taket har kraftiga språng burna av profilerade konsoler och vertikla listverk. Det livfulla taket har kraftiga språng burna av profilerade konsoler och är idag täckt med falsad plåt. Hörntornet är alltjämt klätt med tidstypisk fjällbeklädnad. Andra karakteristiska detaljer är de rikt ornerade fönsteromfattningarna och snickeridetaljerna i gavelrösten. Villan har en fri planlösning, som vid byggnadstiden började ersätta de sedan länge vanliga salsplanerna.

• Släkthistoria