Idag minns vi Auschwitz. Jag och mina syskon har minnen av en överlevare. En stark kvinna, mamma till Martin, Elisabeth, Daniel, Miriam och Simon. Cordelia Edvardson vann stora journalistpriset som är vår motsvarighet till pulitzerpriset. Flera böcker skrev hon, Bränt barn söker sig till elden, Jerusalems leende bland annat. Hon finns inte med oss längre, men vi får ändå inte glömma henne.
I utländsk media kallas hon ofta Sveriges internationellt mest kända journalist. Hon var kvinna och flykting precis som så många andra idag. Cordelia inte bara överlevde förintelsen hon lyckades med sina berättelser göra oss medvetna om den liksom många andra överlevare.
Ett exempel som visar på den oerhörda idiotin bakom det som skedde då och som en del ännu tror på att man kan döma en människas förmåga efter rasbiologins kvasivetenskap.
Vi kan och bör också använda den här dagen till att minnas Katarina Taikon, Rosa Parks, Martin Luther King, Nelson Mandela mfl.
This is my life 
Har för mig att hon var den ende journalist som kunde skälla o ta generalerna i Israel i örat. De vågade inte säga emot henne.
Jo, de försökte ta hennes presskort, men hon fortsatte. Vi kallade henne Dela vilket passade henne bra. Hon ville ju dela sitt hem som avtalet i Camp David beslöt.