När jag lämnade biblioteket i Falköping igår eftermiddag var det vitt och vackert och lite snömoddigt. Hela veckan har jag sökt efter Garvaren Johan Peter Warodell och samtidigt fått veta mycket intressant om gamla och nya Falköping. Hur staden såg ut för 150 år och hur man kämpade med att få järnvägsstation och nytt kommunalhus och samtidigt bevara så mycket som möjligt av det gamla Falköping. Som nyinflyttad tycker jag att man lyckats bra. En bild från Falköpings torg av idag.
Det är något annat än Stockholms Centrum.
Det jag hittat om Warodells återkommer jag till när jag fått redigera allt, men för min del är garvaren en väldigt spännande person. Kort handlar det om en garvargesäll som kom till Falköping 1860 utan någonting på fickan som slutade med en väg uppkallad efter sig och sin son.
Det fanns en tjock bok med Herdaminnen från Skara stift i biblioteket och där hittade jag en annan av de där personerna som av någon anledning lyckas med att gå från ingenting till succé. Han tog namnet Petrus Jonae Tegnéus vars sondotter Caijsa Tegnéus gifte sig med Peter Warodell, som var bror till Hindric Månsson som farmors far till garvare Warodell.
Petrus han föddes redan 1681 och var son till två fattiga bönder. Enligt herdaminnet lärde han sig latin av komministern i Tengered . ( Ofta fungerade just prästerna som lärare). Peter som han antagligen hette från början kom redan som 12 åring till Skara där han var i 13 år innan han tog sig till Lund. Eftersom han inga pengar hade till hästskjuts fick han gå samman med sin pappa. Den här fattiga pojken blev bland mycket annat Lektor i grekiska 1729. Han nekades pastorstjänster, men verkar ha trivts bättre som lärare än präst.
Det där känner jag igen i stora delar av min släkt, språkbegåvningen och att vi aldrig låter oss krossas trots motgångar. Mycket mer spännande hittade jag som jag vill berätta om när jag redigerat hela berättelsen. Det här var en liten morot, förresten läste också lite spännande saker om Waholm där farmor Britas farfar Per August föddes. Ett ställe med anor enda ned i forntiden. Mycket att hitta i min nya hembygd och berätta om.

Hej Edith,
Thank you for writing this history. My farfars-morfar was a tanner working at Johan Warodell’s workshop in 1865. Your blog has been helpful in my research into his story. Do you know what was made from the leather they made there?