Vi räds svininfluensa, men den sjuka som spred sig i Europa och i Sverige under de sista åren av första världskriget var som de första åren när Aids drabbade oss och ingen bot fanns. Nu finns i alla fall bromsmediciner. Idag har vi bättre hygien, näringsintag och inget krig som gjorde att folk var försvagade av svält minns hungerkravallerna i Stockholm.

En influensa som kallades Spanska sjukan spred sig snabbt och fler och fler avled i den från juli 1918 då de första fallen rapporterats från Helsingborg tog det bara en månad så hade influensan spridit sig över hela landet och orsakat dödsfall. Det var komplikationer som lunginflammation som ledde till de flesta dödsfallen under en tid då vi inte hade penicillin.

Morfar Bror Bjerner som liksom två av hans bröder utförde sin läkargärning i den del av landet som drabbats värst nämligen Västerbotten funderade i en artikel i Läkartidningen om kanske antidifteriserum kunde hjälpa.

Det var säkert jobbigt att se alla patienter som han ville bota dö ifrån honom hela familjer som Marklunds i Byske där Johan och Hedda och två av deras barn 5 och 3 år avled inom några dagar. Hur de fyra barn som fanns kvar upplevde det förtäljer inte historien, men det kunde vara intressant att hitta dem i församlingsböckerna och följa dem framåt lite.

För morfar och mormor med tre små barn i den här epidemin där även scharlakansfeber och difteri grasserade. En tid utan vaccinationer och med en far som i sitt arbete tvingades utsätta sig och sin familj för smitta.

Tack och lov överlevde den lilla familjen och det fanns annat att glädja sig åt 1918. Det känns när man läser Umeå tidning det året att kriget är på väg att ta slut. Douglas Fairbanks var en populär skådespelare och en ny vissångerska Anna- Lisa Larsson uppträdde på Röda kvarn i Umeå. Den romska Maria Widel debuterar i “Den röda strimman”.

Morfar får löneförhöjning. 1907 vet jag fick han 2800 kronor som underläkare. Det här året fick han 4700. Märk väl det här är årslön. Men 2 l torkade äpplen kostade 4:95. 1947 hamnade morfars son Bo i taxeringskalendern med en docentlön på 47 000 kronor/år.

Tittade igår i Barnmorskeläroanstalten och där hade inte mormor Sara studerat. Tänkte pröva med Sofiahemmet som Riksarkivet har. Annars får jag börja i Ljusnarsberg där hon ju började sitt liv. Enligt uppgifter i in och utflyttningslängder kom hon och barnen till Stockholm redan 1924 efter det att morfar Bror avlidit 1923. De bodde i Stockholm i 6 år innan de flyttade till Lövånger där mormor gifte om sig med Gotte Bjerner 1930. Fyra år senare flyttar de till Västra Vingåker i Sörmland för att efter Gottes död 1939 flytta till Stockholm samtidigt som ett nytt världskrig startade. 

Det eventuella konditori som mormor Sara skulle haft vid Karlaplan kunde vara antingen de 6 åren på 20 talet eller efter 1939. Få se vad jag hittar om det.

• Släkthistoria