Nu har jag läst om några kapitel i boken Svenska knektar. Några reflektioner om indelningsverket och hur det blev att vara officer. Om man tror att det var lättare än att tillhöra det vanliga infanteriet så får man tänka om. För en vanlig bondson som var en yngre son var framtiden ofta att bli torpare, daglönare. Som soldat om du hade tur fick du ett eget jordbruk. En liten lön och tjejerna gillade killar i uniform. 

Det var ofta konflikter med rotebönderna om lön, bostad. Det var svårare att stiga i graderna utan krig. Krig var bra för dig som officer om du ville stiga snabbt i graderna och på det sättet få en bättre lön. 

Officersjobbet var ofta det som adeln ville syssla med men efter Poltava och de fortsatta krigen under 1700 talen blev det ont om officerare. De dog vilket gjorde att adelfröknarna om de inte ville dö som ungmör tvingades gifta sig under sitt stånd som Helena Pontin som ju var dotter till Greve Gabriel Pontin och gifte sig med färgfabrikören Fredric Signeul. Morfar Brors mormor Emma Ungers farbror Bernt Olof som slutade sin militära karriär som Överstelöjtnant gifte sig med Regina Sofia Löwenhjelm.

Greve Gabriel Pontin var en av farmors mor Märtha Thorstenssons anfäder och då hans mamma Helena Strömskiöld  hade finska rötter hittade jag Ståthållare Hans Stålhandske död 1624 i Kexholm då var det i början av Trettioåriga kriget. 

När Bernt Olof Unger blev officer var det mitten på 1800 tal och krigen var slut för Sveriges del. Han klarade sig bra men hans brorsdotter Emmas sonsons hustru Sara Maria ( min mormor) soldatsläkt hade det jobbigt. De blev alla avskedade och tog jobb som gruvarbetare, skomakare och en slutade som orgeltrampare för att dryga ut eventuell pension om de ens fick någon.

Indelningsverket avvecklades och i slutet och början av 1900 talet började värnplikten som man kan se i högermarginalen av husförhörslängd/församlingsliggare  för de flesta unga män. 

Många av de indelta soldaterna såg sina barn lämna fattigdomen och kölden i soldattorpet för Amerika. Min sonhustru Karins släkt försvann nästan allihop dit. Något som dock indelningsverket har gett oss är en hel del spännande namn. 

Det här är några från min och Karins släkt. Nyman, Wall, Crona, Löf, Wass, Carlstedt, Pihl, Warg, Råman, Roman, Råbock, Strömskiöld, Klöfverblad, Löfving, Stenqvist, Boglina. De flesta av våra fantasifulla efternamn från början är soldatnamn och det bästa vi ärvt av indelningsverket. 

 

 

• Släkthistoria