En kylig vacker lördag, skidor på TV och jag fyller i mitt släktträd på Ancestry. Hittade några nya i farfar Karl Edvards släkt. Torparen Hans Larsson född 1733 i Giöteborg och Cathrina Larsdotter född 1728 i Horn. De fick 7 barn ( 2 flickor och 5 pojkar).
De levde utanför Skövde under det som i Sverige kallades Frihetstiden och den gustavianska tiden. Deras äldsta son Lars Hansson var farfar till Johanna Karlsdotter (Karl Edvards mamma) och när hon föddes 1841 hade det gått 80 år sen Lars föddes och världen såg helt annorlunda ut. 1841 fanns det möjlighet att gå till fotografen och bli fotograferad, men det var ännu rätt dyrt. Några år senare kom den första järnvägen till Sverige nämligen Frykstadsbanan. Sverige hade blivit mindre till ytan. 1809 kom den nya moderna grundlagen och 1841 fattades beslut om att införa tvåkammarriksdag som blev verklighet 1866.
Hur mycket hände inte under de år som Carl Gustav Andersson född 1845 och Johanna Karlsdotter född 1841 växte upp inom politiken, utbildningen, inom medicin och teknik. Det var ju under den senare delen av 1800- talet som de prylar vi idag tar för givna uppfanns som telefonen, glödlampan och fotografiet.
Vi tar i dag demokrati och rösträtt för givna, men så gammalt är det inte. 1918 infördes allmän rösträtt för män och 1921 för kvinnor och för min del var det inte förrän det var infört som vi hade demokrati. Det är om 8 år hundra år sedan. Johanna var en av de första kvinnorna i vårt land som fick möjlighet att rösta.
När hennes farfar Lars Hanssons mamma Cathrina Larsdotter levde diskuterades på allvar om kvinnor var människor eller kanske möjligen halva människor. Om man ska gå efter inkomst kanske en del fortfarande menar att kvinnor är halva människor och därför inte behöver samma lön som de som anses vara hela människor nämligen männen?
De flesta av oss både män och kvinnor tycker det är tokigt, men en orsak är väl att kvinnor oftast stannar hemma med barnen, att de är oftare ensamföräldrar. Det tycks som om det uppfattas som något som inte är kompetensutvecklande att ta hand om sina barn. De kvinnodominerande jobben är ju också sådana som inte anses vara produktiva för att de är så kallat vårdande jobb.
Är det inte produktivt att se till att barn och ungdomar och sjuka har det bra? Är en god utbildning inte att betrakta som produktivt med anledning av lärarlöner och det faktum att de flesta är kvinnor. Vad är produktivt att producera produkter vi inte behöver som fler bilar eller flygplan eller en nytt tandkrämsmärke? Är inte mänsklig samvaro viktigare än prylar?
Vår värld ser helt annorlunda ut rent tekniskt i dag än den gjorde på farfars föräldrars tid, men fanns det inte då en framtidstro, tack vare de där uppfinningarna och kanske också för att de hade något att kämpa för. Det fanns saker som behövde förbättras och en stark tro på möjligheten att lyckas med det.
Vi har allt det som de drömde om, vad ska vi nu slåss för? Kanske för att det ska räknas som produktivt att ta hand om sina barn, sjuka, gamla. Ses som kompetensutvecklande så kanske kvinnolönerna blir lika med männens. Kanske det faktum att många män tar ansvar för barnen något som för tio år sen var ganska ovanligt, att det kommer göra att jämställdheten tar fart igen.
Behöver vi inte känna samma framtidstro som de som levde för hundra år sedan. De där arbetarna trodde på något som då antagligen sågs som omöjligt att realisera, men de lyckades. Var inte rädd för att ha stora drömmar såna som verkar omöjliga och som inte delas av alla för tro det eller ej om hundra år är de drömmarna sånt som de som lever då tar för givet.