“En stenlagd landsväg i Skåne. 

En vägvisarsten från 1766 står inklämd i en stenmur alldeles vid södra infarten till Bjärlöv. 
Den anger vägen till Christianstad och Fjelkinge. Vägsträckningen var viktig redan på 1680-talet och är exakt densamma nu som då. Detsamma gäller det omgivande landskapet.” Ur Kristianstadsbladet på nätet Åsa Karlsson Norräng.

Bjärlöv hör till Färlöv socken.  Under kriget om Skåne mellan danskar och svenskar brändes Färlöv en gång av svenskarna och en gång av danskarna. Konflikten Sverige/Danmark slutade inte med freden 1657. Det var 1676-1679 som de berömda snapphanefejderna kulminerade.

 I Alf Åbergs bok “i snapphanebygd”från 1975 finns ett Kapitlet om Färlöv där berättas  om en fiskare Per Persson barnfödd på Araslöv Gård där Ebbe Ulfeld som trots att han var svärson till Kristian IV deltog aktivt i försvenskningen av Färlöv med omnejd avrättades 1679.

Kan han vara farfar till en Per Persson  som finns i Bjärlöv och i födelseregister från 1690-1715 hittade jag tre barn Inger, Per och  Pernilla. Tyvärr finns inga register mellan 1715 och 1768 så det är en gissning varifrån Nils Bjerners anfäder och mödrar i Färlöv kom ifrån. Hur länge de bott i bygden och i byn Bjärlöv. 

Den första som går att bekräfta med hjälp av husförhörslängd är Åbon Nils Persson född 1731 gift med Christina Månsdotter född 26 juni 1743 i Färlöv. Nils var först gift med Kierstin Svensdotter född 1736 död 1772 med henne hade han 5 barn. Christina och Nils gifte sig 1774 i Färlöv något som antydde att Christina möjligen var från Färlöv och kan ha Magnus  född 1711 och Nilla född 1726 som sina föräldrar. De är inhysingar hos en Måns Magnusson född 1742 i Färlöv.

Christina och Nils han få dottern Nilla kanske döpt efter sin mormor ? . Nils Pehrsson dör 1779. Christina gifter snabbt om sig med Åke Persson. Föräldrarna är där också en gissning Pehr Kierstensson och Kierstena. 

Det är Åke och Christinas son Pehr som föds 1780 som för vår ätt vidare. De får också en dotter när Christina är 44 år som döps till Christina. Åke som strax innan han avlider 1824 beskrivs som krympling blev ändå 69 år. Det var för tiden en ganska bra ålder om Åke varit krympling längre eller kortare tid förtäljer inte husförhörslängden där anteckning finns noterad. Christina som ju var en många år äldre än Åke hade redan 1810 avlidit, 67 år gammal.

Det var inte ovanligt att yngre män som Åke utan egen gård gifte sig med en nybliven änka för att få en går. För Christinas del slapp hon flytta från gården med sina barn. 

Pehr Åkasson tog över gården Bjärlöv no 1 från sina föräldrar när de flyttade till ett undantag på gården. Han gifte sig med Truen Nilsdotter från bygden. Truen avled tidigt redan 1811, beteckningen i dödsattesten “håll o stygn” kan vara tecken på lungsot. Tre barn fick de Elna, Pehr och Nils.

Pehr gifte om sig med Sissa. Med henne fick han en hel drös, men eftersom arvsrätten gick till äldste sonen var det  Pehr som föddes 26 december 1808 som ärvde gården gifte sig med Sissa Olsdotter född 8 april 1807 från grannbyn Åby.

Det var deras tredje son Nils som var morfars far, men också deras mellanson Olas son Nils Emil född 1881 tog namnet Bjerner och gifte sig med morfars syster Sigrid född 25 mars 1882. De stannade i Bjerlöv. 

Med Nils mormor Anna Åkasdotters anor hamnade jag i Ivö en ort som står på en del  WC stolar.  Den äldsta där är Jöns Svensson född 1703 i Nosaby. Här fanns enligt Åberg inga snapphanar av intresse men Jöns födelseår är i alla fal det tidigaste jag kan bekräfta. 

Att jag vill gå vidare ned i anorna i just Skåne är för att gärna vill hitta de som var födda danska. Skriva om hur konflikten kan ha påverkat dem. Jag inbillar mig att några av dem sympatiserade med snapphanarna andra uppfattade dem som terrorister.

Det som pågick då i vårt land pågår ännu världen runt omkring oss. Har jag några fler skåningar i anorna som möjligen med namn och familj som upplevde konflikten på plats. Kanske farmors mor Märtha Thorstensson, men i hennes födelseattest stod Askersund. 

 

 

• Släkthistoria